Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Hitlers väg till makten - I utförsbacken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
till det pris Stalin bestämde eller utan detsamma ensam i en
hopplös kamp mot övermakten.
Nu är frågan, hur långt Ryssland kommer att gå. Säkert
inte ett steg längre än dess egna intressen bjuda. Men vad är
det? Hitttills har sovjetpolitiken icke tagit sikte på
landförvärv. Ryssland är stort nog, och revolutionens mål var ett
kommunistiskt samhällsskick, icke ett större imperium, Man
höll ej ens obetingat på det, som funnits, utan lät
Östersjöstaterna och Polen få den frihet de önskade, fann sig till och
med, om än motvilligt i, att det senare behöll en del av
Ukraina, skulle förmodligen inte heller nu ha gjort anspråk därpå,
om ej Hitlertyskland sökt använda det för sina planer på
ryska Ukraina. Även kravet på kontroll över de baltiska
staterna kan återföras till fruktan för deras utnyttjande
av Hitlertyskland som infallsport mot Ryssland. Men man
kan aldrig veta. Stalin är inte Lenin, och Sovjetryssland
nu är starkt, medan det för tjugo år sedan var svagt.
Med styrkan har följt en våg av nationalism, som inte fanns
under revolutionens första år. Hur djupt den går och hur
starkt Stalin kan ha ryckts med av den, vet ingen. Ej heller
hur han i den aktuella tillämpningen ställer sig till
”världsrevolutionen ”, kommunismens utbredning till andra stater,
om han för detta ändamål finner tjänligt att vidga
Sovjetrysslands politiska maktsfär genom landvinningar i ena eller
andra formen. Att han räknar med dess insteg i Tyskland
genom beroendet av Sovjetmakten faller av sig själv. Men
hur långt sträcka sig hans vidare planer? Hoppas han med
stödet till Tyskland göra kampen så hård för dess
motståndare, att även de falla offer för den revolutionära
upplösningen? Kommer han att sträcka detta stöd längre än
som låter sig förena med en formellt upprätthållen neutralitet?
Genom att draga in Ryssland som Tysklands fulla medkämpe
i kriget skulle han utsätta sin egen regim för faror, som han
väl helst undviker. Däremot vill han nog gärna ha sin hand
med på samma sätt som i Polen vid de uppgörelser, som kriget
kan ge anledning till i Östeuropa, där Ryssland har direkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
