Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kapitalbildning och vår utländska skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som belastat landets betalningsbalans med stora
sväfvande lån.
Nu är ju en sväfvande skuld till utlandet,
om den hålles inom rimliga gränser, icke nå-
gonting oroande, utan tvärtom en normal före-
teelse. Vi ha sett att vår betalningsbalans
till utlandet under goda tider vanligen visar
en årlig brist på omkring 50 mill. kr. Denna
brist har i förstone karaktären af en sväfvande
skuld, som emellertid under vanliga förhållan-
den mycket snart förvandlas till ett fast lån.
Detta sker sa snart stat, kommun, hypoteks-
bank eller enskildt bolag tar upp ett obliga-
tionslån i utlandet. Sådana lån må nu inom
landet tjäna hvilket ändamål som helst — i
vårt förhållande till utlandet betyda de alltid
en konsolidering af vår betalningsbalans, be-
stående i en afbetalning af våra sväfvande
skulder och möjligen en förstärkning af våra ut-
ländska kassareserver. Under normala förhållan-
den konsolideras alltså våra sväfvande skulder
undan för undan genom våra fonderade lån.
Som emellertid dessa fonderade lån upp-
tas rätt ojämnt och med längre tids mellan-
rum, så maste vi räkna med att emellanåt
ha rätt stora sväfvande skulder. En omstän-
dighet, som ytterligare verkar i den riktningen,
är den att bristerna i vår betalningsbalans
icke fördela sig jämnt öfver hela året. Vår
export koncentreras ju i mycket hög grad på
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
