Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kapitalbildning och vår utländska skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sommarmånaderna och vår utländska betal-
ningsbalans måste därför under vanliga för-
hållanden vara sämre på våren, bättre längre
fram på sommaren. Då vår import numera
i genomsnitt uppgår till ett värde af omkring
50 mill. kr. i månaden, så förstår man att
vår betalningsbalans tillfälligtvis, i synnerhet
på våren, lätt kan förete en extra brist, ut-
öfver den genomsnittliga, på omkring 50 mill.
kr. Man får alltså vara beredd på att vår
utländska betalningsbalans under ogynnsamma,
ehuru i öfrigt sunda förhållanden kan visa
en brist på omkring 100 mill. kronor.
Denna ständigt växlande brist i vår betal-
ningsbalans måste någon tillsvidare ta på sig.
Det är just hvad de privata bankerna göra
genom sina tillfälliga upplåningar i utlandet
(växelpensionering o. d.). Om privatbankerna
icke upptoge sådana lån och om ingen annan
heller ville åta sig att stå för bristen i vår
betalningsbalans, så skulle vi naturligtvis vara
tvungna att betala denna brist kontant. Upp-
giften att utjämna vår betalningsbalans skulle
då med hela sin tyngd falla på riksbanken,
som ensam i någon större utsträckning för-
fogar öfver guld eller andra utländska betal-
ningsmedel. Riksbanken skulle icke kunna
undandra sig denna uppgift, ty den är skyldig
att vid anfordran inlösa sina sedlar med guld.
Man har ganska häftigt anklagat privat-
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
