Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbankens diskontopolitik under högkonjunkturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innebär ett extra kapitalbehof. Däraf följer
nämligen att en verklig inskränkning af efter-
frågan på kapital är möjlig, endast om man
lyckas begränsa företagsamheten och produk-
tionen inom landet, alltså begränsa hvacl man
brukar beteckna som det »legitima» kapital-
behofvet.
Hvarför skall nu en ränta betalas af dem,
som af en eller annan anledning behöfva dis-
ponera kapital under en viss tid? En urgammal
fråga, som under långa perioder af den mänsk-
liga civilisationen besvarats negativt: en ränta
bör icke betalas, att utkräfva ränta är synd.
Den moderna tiden besvarar dock frågan på
annat sätt. Räntefoten är ett pris och har
som alla andra pris den socialekonomiska upp-
giften att begränsa efterfrågan till ett sådant
omfång, att den kan tillfredsställas. Om man
fick ved gratis här i landet, så skulle folk
bränna så mycket ved, att våra skogar alldeles
icke räckte till. Därför måste veden betinga ett
visst pris, som inskränker efterfrågan. På samma
sätt är det med behofvet att disponera kapital.
Finge man tillfredsställa detta behof utan be-
talning, så skulle det icke finnas några gränser
för en nyttig och lönande kapitalanvändning.
Då skulle företagsamheten på det högsta be-
främjas och näringslifvet göra utomordentligt
vackra framsteg. Men, tyvärr, kapitalanvänd-
ning är en nödvändig förutsättning i all pro-
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
