Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekter, benämnda efter stiftarne, Haneefahs, Maleks, Schafeis och
Hambal, hvilka äro att anse såsom trons fyra pelare, samt den
Mahomedanska kyrkans fyra fäder. Haneefah, den mest ansedde,
var född på Korfu, år 80 efter Mahomedansk tidräkning. Af alla
korans förklarare har han medgifvit den största frihet åt menskliga
förnuftet och åt den naturliga billigheten, samt minst underkastat sig
traditionens välde. De sista åren af sin lefnad tillbragte han uti ett
fängelse i Bagdad, hvarest han hellre dog, än gaf vika för kalifen
El-Mansurs enträgenhet, som ville tvinga honom att emottaga en
khadis svåra förrättningar. Haneefahs lära, uppkommen uti Irak,
herrskar i dag uti Turkiet, Tartariet och Hindostan. Den är den
mest utspridda af de fyra. — Maleks, som blomstrade i Medina, har
isynnerhet herrskat uti Mahomedanska Spanien, samt är ännu
öfvervägande uti Marocco. I motsats mot Haneefahs lära sätter den
menskliga förnuftet helt och hållet under traditionen. Schafei,
kallad verldens sol, var född uti Syrien, och dog uti Egypten år 204
(efter Hedschra). Hans lära är utspridd i Arabien och Egypten; men
har upphört uti Persien.
Hambal, i början Schafeis rival, sedermera hans lärjunge och
vän, dog i Bagdad år 241 (Mahomet. tideräkn.) Niohundra tusen
personer följde hans likfärd, och tjugutusen otrogna omfattade profetens
lära samma dag han dog. Hans åsigter hafva vunnit insteg blott inom
några obetydliga platser uti Arabien.
Ehuru den Mahomedanska läran icke tillåter annat än blind
lydnad, har den likväl icke saknat affällingar, bland hvilka fyra sekter
äro de märkligaste, nemligen: 1:o Motazaliterne, hvilka förneka
evigheten af Guds egenskaper, ett oundvikligt öde, samt evigheten af
de plågor och straff koran bestämmer. 2:o Sifatiterne, envisa
försvarare af Guds egenskaper. 3:o Khoreschiterne, eller rebellerna, hvilka
skiljde sig från Ali, och läto profetens måg dö under dolken. 4:o
Schiiterne, fanatiska anhängare af Ali, hvilken de vörda åtminstone
lika mycket som profeten. Denna sistnämnde sekt, som envist
förnekar Sonnas anseende, herrskar isynnerhet uti Persien; och
derifrån härleder sig det ömsesidiga hat emellan Perser och Turkar,
eller Schiiter och Sonniter, hvilka begge hafva mindre afsky för en
kristen, än för hvarandra. En hvar af dessa fyra sekter delar sig
i en mängd grenar, ännu mera aflägsnade från moderstammen, ifrån
hvilken de skiljt sig.
Uti hela Barbariet äro Berber och Araber de hufvudsakligaste
invånarne; de sednare starkast.
Berberne äro landets äldsta inbyggare, och bebo egentligen
bergstrakten. Uti Marocco benämnas de Schelucker; men uti det öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
