Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Barbariet Kabyler. De tala ett eget språk, hvaruti finnas inblandade
ord dels från Arabiskan och dels från de gamla Karthaginensiska eller
Puniska språken. Denna folkstam är ljusfärgad, välbildad och
kraftig, samt fördrager med lätthet hunger och alla slags mödor.
Ömtåliga om sin frihet, lyda de sina styresmän mera till namnet än
till verkligheten, samt föra ofta krig med de trupper, som af dem
skola uppbära skatterna, vanligen beräknade att utgöra en tiondedel
af hela afkastningen.
De Araber, som bebo städerne, kallas Maurer, och äro, enligt
hvad förut blifvit omnämdt, till större delen afkomlingar af de uti
13:de århundradet från Spanien fördrifne Mohrerne. De åter, som
bo på landet, och hufvudsakligen på slätterna, kallas Beduiner. Båda
dessa olika grenar af Araber utgöra äfven en kraftfull folkstam, hvars
hufvudfärg är hvit, ehuru den starka solen gifvit dem en något
mörkare eller brun färg. Uti södra delen af Marocco äro de mycket
blandade med Negrer, och således vida mörkare. Dessa Araber lefva
på landet, 10, 20 till 100 slägter tillsammans, under styrelse af en
så kallad Scheik, hvilken förklarar koran och skipar lag, anför
stammen under krig och ströftåg, och är vanligen den äldste uti
stammen; ty för ålderdomen hysa de alltid en viss vördnad. Äfven
Araberne föra de vildaste strider, både med Berberne och sultanens
skattindrifvare. Deras sysselsättning består hufvudsakligen i krig, och
deras inkomster uti plundringar. Hos dessa Araber finner man nu
mera icke något spår af den stora själsbildning, hvilken så mycket
utmärkte deras förfäder under medeltiden, då de styrdes af kaliferne
i Spanien, hvilka då voro deras beherrskare. Både Maurer och
Araber äro i högsta grad vidskepliga, och tro på spådomar, tolkade
af kringvandrande Marabuter.
Judarne äro kringspridda öfver hela Barbariska kusten; men
bebo endast städerna. De hafva först anländt dit ifrån Palestina,
och med dessa förenade sig sedan de hundra tusende Judar, hvilka
utdrefvos från Spanien.
Oaktadt det förakt och förtryck, hvaruti Judarne uti Barbariet
lefva, afsöndrade från den öfriga befolkningen, utöfva de likväl ett
stort inflytande; emedan de vanligen äro de rikaste i landet, och
emedan den okunnige Mohren bortarrenderar till Juden sina
inkomster, och bland dem väljer sina ombud, skrifvare, tolkar, m. m.
Endast Judarne bedrifva den utrikes sjöhandeln; de prägla myntet i
landet och förfärdiga alla slags prydnader. Man ålägger dem, i mån
af deras ålder och förmodade förmögenhet, svåra skatter, och ganska
sällan blir ett mord bestraffadt, hvilket en Mahomets trosbekännare
begår på en Jude.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
