Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fredsverket emellan Sverige och Sultanatet Marocco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 167 —
Alla närvarande visade sig högst förundrade öfver detta anbud,
samt försäkrade, att ingen af dem vågade till sultanen framföra det;
att anbudet af 10,000 piaster i stället för de äskade 30,000, skulle
högeligen förtreta sultanen, och göra hela underhandlingen omöjlig,
samt påstodo, att sultanens begäran var så mycket mera billig, som
det första Svenska sändebudet, major v. Stauden, år 1773 utlofvat,
att den Svenska gåfvan skulle uti värde komma att utgöra lika
mycket som Danmarks, och öfversändandet af skänkerna, genom en
beskickning , ökade kostnaden åtminstone med 5,000 piaster årligen.
Wijk bestred helt och hållet det åberopade löftet, och den
annalkande natten afbröt öfverläggningen. Påföljande dag inställde sig
Wijk åtföljd af guvernören ifrån Tanger, uppå kallelse, hos
sultanens broder Muley Abslem, som emottog honom ganska artigt, och
föreslog, att Sveriges årliga gåfva skulle bestämmas till 24,000 piaster,
så att den skulle blifva lika så stor som Danmarks. Då Wijk
förklarade, att han icke kunde ingå häruppå, emedan sådant stridde
emot den föreskrift han erhållit af sin konung; men tillika, såsom
bevis på hans önskan att sluta underhandlingen, erbjöd 30,000
piaster hvartannat år i stället för hvart tredje, förklarade hela
di-vanen, att då anbudet icke utgjorde mera än hälften af hvad
sultanen äskat, och fråga ej vore om annat än årlig inbetalning, så
bestred divanen allt afseende på Wijks anbud. I sammanhang
härmed väcktes en tredje fråga, eller om den årliga afgiften för de
två sist förflutna åren. Häremot invände Wijk, att han ansåg det
obilligt af sultanen att göra anspråk för en förfluten tid, sedan
fråga uppstått om en förändring uti den gamla traktaten; hvilket ännu
ej var afgjordt.
Guvernören af Tanger Hasch-Asch, som verkligen syntes
önska en god utgång på underhandlingen, föreslog att Wijks anbud
skulle uppsättas skrifteligen och öfverlemnas till sultanens
afgörande, samt försäkrade om sin medverkan för saken, efter Wijks
önskan. Uti detta förslag instämde alla närvarande, hvilket
uppsattes uti 6 punkter. Härpå följde sultanens svar, hvaraf en
öfversättning meddelas längre fram.
Efter upplöst sammankomst åtgick återstoden af dagen för Wijk
att emottaga och besvara så kallade hemliga beskickningar från alla
de personer, som deltagit i underhandlingen. Dessa fordrade
nemligen större eller mindre summor , såsom vängåfvor; men fingo till
svar, att så länge saken ej vore afgjord lemnades icke det ringaste
mera än han redan utdelat.
Den 4 Maj blef Wijk åter kallad till prinsen. Här
öfverlemnade Hasch-Asch till prinsen det förut omnämnda förslaget, uppå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
