Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och rullar det i fjärran, och få vi ännu bida,
där skälver en förväntan bland människor som lida,
ett mummel »écrasez l’infâme».
Där skall väl någon bryta vår tryckande beklämning,
där skall väl någon borra en väg i din fördämning,
tills floden brusar sjungande och segertrotsig fram.
Denna inledningssång är hänförande, och den
som skrivit en sådan dikt, har åtminstone en
dag i sitt liv varit skald av guds nåde.
Tyvärr gör man emellertid vid närmare bekantskap
med hr Ossian-Nilssons bok den upptäckten,
att författaren ej hör till dem, som äro
skalder alla dar i veckan. Väl finns i samlingen,
utom de redan anförda dikterna, åtskilligt, som
med fog kan rubriceras som poesi t. ex. Tiggarens
fosterland, Kamp, Rast, Profeter, ehuru
den sistnämnda dikten är en väl påtaglig
Frödingsimitation. Men för övrigt måste det
erkännas, att större delen av herr Ossian-Nilssons
produktion icke är poesi, utan rimmad journalistik.
Aktstycken sådana som Dérouléde, John
Ericsson, Oom Paul, John Kinamans missionärer
o. s. v. äro ingenting annat än versifierade
korrespondenser från utlandet, rimmade kåserier och
ledande artiklar i versform. Den kraftfulla
formgivning och den stilistiska schneidigkeit, som
författaren onekligen besitter, blir under sådana
omständigheter i längden enformig och till sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
