Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bildning av bärg genom vulkanisk värksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 BÄRGENS UPPKOMST
Fig. 1. Skematisk profil genom en under bildning varande vulkan
(efter Poulett Scrope).
meddelas, att Åreskutan, som dock är ett ganska ståtligt
fjäll, är endast 1,043 meter hög, toppen ligger 1,418 meter
öfver havet. Utom den vulkaniska askan, som hårdnar
till en fast bärgart, deltaga även lavaströmmar och
lavatäcken i bildningen av vulkanens kägla. Studiet av
vulkankäglornas inre byggnad har möjliggjorts därigenom, att
bäckar, som uppkomma på sluttningen av vulkanerna, skära
sig ned i desamma och blotta upplysande profiler. Denna
sönderskärning av vulkanerna kan gå så långt, att endast
ruiner av de mäst motståndskraftiga bärgarterna bli kvar,
eller att vulkanerna helt och hållet utpläånas. Genom att
studera ett stort antal vulkaner på olika stadier av
förstöring har man uträttat detsamma, som om man kunnat
plocka sönder ett mindre antal och undersöka detta. Av
askans lagringsförhållanden till exempel kan man se, om
vulkanen haft mer än ett utbrott, om olika utbrott skett
på olika punkter o. s. v. Jag har förut omnämt sprickornas
i jordskorpan betydelse för vulkanernas uppkomst. Man
skulle i enlighet härmed vänta sig, att en explosion
inträffade utefter hela sprickan, och att lava vällde fram
utefter hela sprickans längd. I själva värket känner man
däremot endast ett säkert exempel, att så skett, utan den
vulkaniska värksamheten fördelar sig på flere enskilda
punkter utefter eruptionssprickan. Då nu ett stort antal
vulkaner äro till sitt läge bestämda av en och samma
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
