Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Sveriges förhållande till utrikes makter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörande nordiska neutraliteten. När kronprinsen
af Danmark 1784 tillträdde administrationen, tycktes
han af sjelfva naturen förmås till ovilja mot ett hofs
öfvermagt, som jagat modren från thron och rike.
Konungen af Sverige inviterade honom derföre till Skåne,
hvarest hans maj:t, kronprinsen, och hertig Carl bevistade
ett stort kampement strax t efter midsommaren 1786.
Kronprinsen Fredrik infann sig der tillika med två unga
prinsar af Augustenburg och en hel skara officerare. Den
förnämste af dessa var general von Huth% en gammal tysk
soldat, som ständigt tjenat i fred. Han kom till
Danmark med prinsarne af Hessen-Cassel, som der
uppfostrades, och har hunnit till general, utan att man vet just
hvarföre.. Han har sedan förstått att så vinna nuvarande
kronprinsens tycke, att han, jemte biktfadren Bastholm, eger
prinsens närmaste förtroende. Hvad kronprinsen sjelf angår,
så gjorde han bland vårt konungahus en rätt slät figur.
Utan det utseende som gör ungdomen älskvärd, och med
ett väsende som saknar det behagliga, var han helt
em-barasserad på en främmande ort, så att han alldeles
förlorade koncepterna då han först helsade på kungen.
Sådant härrörde till någon del af en slät uppfostran, då hans
guvernör, general von Eichstedt, sjelf ingenting förstod,
och just derföre var den ende vid hofvet bibehållne af
dem som deltagit i katastrofen den 17 Januari 1772;
och dess informator Sporong dertill blifvit kallad från
köksmästare för enked^ottningens pager. Hans klädnad
och stöfvel-manchetter föreföllo den lilla Gustaf Adolf som
en spannridare-mundering, och hans talegåfva var ej att
likna med denne 8 års gamla frändes. Han var mest
en tyst åskådare af allt, och lemnade blott sin
uppmärksamhet till svenska indelnings-verket; ty soldatesken
är hans hufvudsak, hvaruti han iakttager en rätt
pedantisk graunlagenhet, och hvarmed ministéren förstår att
just amusera honom. Han synes välja den store Fredrik
till efterdöme; men tyckes blott uppnå det i det lilla
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
