Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Krigs-rustningar i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anekdoter, hvilka han hört af de herrrar och män som
tjent under denna hjelte. Således har han från sjelfva
ungdomen öfvat sitt snille, och hvad kan icke väntas af
en prins, som vid denna ålder fann sitt största nöje i
att läsa Telemaque?
Förenämnde sjö-rustning, jemte konungens med fa tion
s-förslag till fred med Porten, retade ryska hofvet till myndig
frågan om det fÖFras ändamål och tvärt afslag på det
sed-nares tillbud. Frågan besvarades med nödvändigheten
att besörja rikets säkerhet och handelns skydd. De
yttrade hotelserna besvarades med värdighet. Denna ton
hade kungen alltid bibehållit mot sina grannar, som
for-maliserat sig öfver hans krigs-anstalter, serdeles 1787, då
ryska hofvet gjorde påminnelse emot nnska truppernas
sammandragning under kejsarinnans resa till Cherson.
Sedan major von Morian återkommit från Petersburg
med eftertänkliga depécher, föredrog konungen detta med
mera uti rådets plenum den 22 Maj, med begäran af
dess yttrande, om man skulle med vapen i hand fullfölja
denna negociation, eller uti stillhet afbida ryska hofvets
beslut. Riksrådet baron Carl Sparre tillstyrkte det
sed-nare, och talade mycket mot alla krigs-anstalter, såsom
medförande stora utgifter och dessutom tjenliga att ådraga
Sverige Rysslands misstankar och ovänskap, som framför
allt borde undvikas. Riksrådet baron Malte Ramel
yttrade samma tanka; men riksrådet grefve Beckfriis
bevisade, att krouans värdighet och rikets säkerhet fordrade
hastiga och kraftiga förs var s-anstalter, i hvilket de öfriga
rådsherrarne likaledes instämde. Riksråden Carl Sparre
och Ramel förenade sig slutligen med de öfriga, så att
krigsrörelserna beslötos genast af konungen, i stöd af
ett enhälligt råds-betänkande, hvilket ses af protokollerna.
Följande dagen, den 23 Maj, börjades med galérernas
utiustning, sedan flottans chef i Stockholm, öfverste
Ehrenbill, flera timmar varit hos konungen i konseljen.
Nämnda fartyg, byggda vid 1749, och sedan 1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
