Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Sjöslaget vid Hogland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gare är berättelsen, att general Toll efter sltfget lät
iu-ventera forrådet pft en fregatt softi ej kommit i elden,
hvilket då befanns vida mindre, än hvad det efter
ut-gifne anordningar borde vara. Det är icke utan att
Tolls förtroende misstycktes af den som dymedelst led
intrång i sin detalj. Man minnes hvad försnillning
generalamiralen Trolle upptäckte, och vet tillika huru
långt partihatet kan gå. Kongl. sekreteraren Ehrenstrakl
sade i rfidet 1712, att »bättre vore, det ingen käft
kom öfver till Pommern med grefve Stenbock; ty
han vore för god konungsk». — Sedan ryska flottan
afseglat till Cronstadt, återvände den svenska den 13
Juli till Helsingfors, dit konungen, som fått rapport om
slaget, hastigt återkom. De höga brödernas möte p&
amiral-skeppet var obeskrifligt ömt, och konungen
gladdes isynnerhet, att hertigen undansluppit så mycken fara
med en lätt kontusion på benet.
Den 21 Juli hölls en högtidlig tacksägelse-fest.
Från Amphion, hvarest konungen under sitt vistande i
Helsingfors beständigt bodde, buros de eröfrade troféerne
i procession till kyrkan, hvarest de vid altaret nedlades.
Konungen höll sjelf ett tal, tackade hertigen, och
berömde alla. Efter gudstjenstens slut dubbades stridens
hjeltar till riddare, framför fronten af de på torget
paraderande trupperna. Till belöning för sjö-statens
tapperhet och till uppmuntran för landt-staten, stiftade
konungen samma dag en ny värdighet inom svärds-orden,
kallad Riddare med Stora korset. Detta
hederstecken tilldelades hertig Carl, amiralen grefve Wrangel,
kontre-amiralen Linderstedt som var chef för arriér-gardet,
kontre-amiralen Nofdenschöld som var hertigens
flaggkapten, öfverste Modée, chef på skeppet Hedvig
Elisabeth Charlotta som började striden, och öfverste
Kuylenstjerna, som var chef på skeppet
Fäderneslandet, hvilket undsatte hertigen. Hela officers-korpsen
vid amiralitetet befordrades en grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
