Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - De främmande makternas beteende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detsamma sin egen ära, såsom han för sin person torde
vara den mest högdragna herre i Europa. Det är
bekant, att han i sitt eget hus endast stiger upp för
kejsaren, som visar honom en slags vördnad, fastän han
under sin fru moders lifstid ofta var missnöjd med
ministerns myndighet.
Franska hofvet befanns äfven Iemna mycken
uppmärksamhet åt svenska konungens rörelser. Man
affär-dade derföre markis de Duras, premier gentilhomme de
Ia Chambre. Denne ankom till Stockholm i början af
Juli, förfogade sig genast till Finland, och återkom
deri-från vid samma tid som konungen. Franska
ambassadören, markis de Pons, som i Augusti månad hit anländt
efter 2 års frånvaro, stod just färdig att äfven fara
öfver till Finland, när konungen kom tillbaka.
Den politiska ställningen hofven emellan var mycket
ändrad sedan 1772. Då bidrog ambassadören Vergenne*
med råd och dåd till revolutionens utförande, som
vidare försvarades genom spanska ministerns
deklarationer i Petersburg och Köpenhamn. Nu bar oppositionen
mycken verkan på franska hofvet, som enväldigt styres
af den Österrikiska drottningen, hvars familj-intresse
hos henne uppväger rikets väl. I följd häraf finnes
mi-nistéren mycket foga sig efter hennes behag. Den nåd,
hvarmed drottningen så utmärkt hedrar den svenska
ambassadören baron Stael von Holsteint och hans
svärfaders, Herr Neckers kredit hos nationen torde dock
hindra en fullkomlig upplösning af det vänskapsband, som
Gustaf Adolf knutit de begge rikena emellan. Denna
förening, stiftad af båda kronornas gemensamma’ behof
att mota Österrikiska husets öfvermagt, tyckes dock för
det närvarande mindre oumbärlig, sedan Sverige från
tyska kejsarens sida har ingenting att befara; men
genom ryska rikets uppkomst fått en ny fiende, samt
följaktligen nytt behof af andra vänner. Hvem kan här
vara naturligare än Preussen, som under sjelfva deu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
