Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. 6 Februari - Stockholmsresan. Av Ester Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmsresan.
— Av Ester Molin. —
Det råder en alldeles särskilt glad
stämning i klass sex denna dag, ty
läraren har nyss meddelat, att den
länge omtalade skolresan nu ändå
tycks bli verklighet. Hela vintern
har man haft den här färden i
tankarna och för att få medel till
densamma har man arrangerat små
festtillställningar, då barnen under sin
lärares ledning medverkat med sång.
uppläsning och dylikt. Den
ekonomiska saken för resans del är således
i det närmaste tryggad, ett par
kronor får dock var och en släppa till.
men, säger läraren, skulle det vara
någon som ej kan få den slanten
hemma, så skall vi nog försöka ordna det
ändå.
Målet för resan skall bli
Stockholm, ingen enda i klassen har
opponerat sig emot det förslaget utan med
en mun svarat »ja-a-a», då läraren en
gång frågat dem, om de var med på
detta.
I dag är det onsdag, om en vecka
jämnt skall det bära i väg. Nu börjar
man räkna dagarna och är överens
om att tiden ibland kan gå väldigt
sakta. Men med fantasiens hjälp kan
man ju fara dit i förväg, och det är
ingen ände på allt det underbara, som
rullas upp för en. Tänk, Skansen,
Stadshuset, Slottet — vem vet, kanske
man förresten har tur att få se någon
av de kungliga personerna.
De flesta av barnen har aldrig varit
i Stockholm förut, men några har
dock varit på besök där. Bland dessa
är Linnea. Hon har sin mormor och
morfar bosatta i huvudstaden, så det
är inte att undra på, att hon många
gånger gästat dem, och därför är det
hon, som nu särskilt kan beskriva för
Dagen därefter kom det en bok till Linnéa.
sina kamrater en hel del av det de
skall få se.
Men trots att den här resan således
ej har nyhetens behag för Linnea, så
gläder hon sig lika mycket som de
andra, ty det är dock något alldeles
särskilt med en skolresa.
En av flickorna i klassen, Signe, har
varit så tyst hela tiden. Hon har inte
alls tagit del i den allmänna
munterheten och glädjen. Och när läraren
höll på att utveckla resplanen för sina
elever och dessa ivrigt pratade i mun
på varandra, satt hon där så stilla
med blicken stadigt fäst mot
bänklocket.
På hemvägen från skolan, då Signe
och Linnea blir ensamma ett litet
stycke, frågar den senare:
— Tycker du inte det blir väldigt
roligt att få resa till Stockholm?
Hon får inget svar, och då hon
tittar på kamraten, så ser hon stora
tårar rulla ner för dennas kinder.
— Nej men Signe, varför gråter du?
Svaret dröjer något, men plötsligt
kommer det mellan snyftningarna:
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
