Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. 5 Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mimmi är brudnäbb.
— Av Hildur Johansson. —
Mimmi gick och gladde sig långt i
förväg, ty det skulle bli bröllop i byn.
Storbonden Olaus Svenssons dotter
skulle gifta sig, och det rustades till
storbröllop av det slag, som endast
brukar förekomma på landet.
Mimmi hade fått en fin vit
sidenklänning med skära blommor på. Hon
skulle nämligen vara brudnäbb på
bröllopet, därför att hennes mormor
var släkt med bruden. En annan liten
släkting skulle vara den andra
näbben. Båda skulle vara likadant
klädda, och bara det var ju roligt och
spännande. Fast litet nervös var
Mimmi förstås, när hon närmare tänkte
över alltsammans.
Den andra flickan hette Siri, och
Mimmi och hon hade långa
överläggningar sinsemellan om hur de skulle
bära sig åt.
—■ Tänka sig, sade Siri, om jag
skulle gå och drulla omkull i min
fina klänning! Då tror jag, att jag
sprang hem från alltihop.
— Äsch, sade Mimmi, vi får väl se
oss för.
Och så skrattade de båda två.
Den märkliga dagen närmade sig
med stora steg. Mimmis och Siris
klänningar var omsider färdiga, det var
bara blombuketterna med tårtpapper
på, som fattades, men de skulle inte
komma förrän på själva
bröllopsdagen. Spänningen blev allt olidligare.
Detta var något man inte varit med
om förr, och sådant uppfyller en ju
alltid med undran.
Äntligen var dagen inne. En
gnistrande kall senvintersöndag med
solsken över den vita snön.
seende på detta. När Gösta sedan tittar
sig i den stora spegeln, blir han så
belåten, och i det han stoppar händerna
i byxfickorna utbrister han:
— Nu ser jag väl i alla fall inte ut
som en flicka?
Så vacker bruden är, tänkte
Mimmi. Hon hade en blank, vit
sidenklänning med en flera meter lång slöja,
och på huvudet bar hon socknens
gamla brudkrona. Den fick hyras av
vem som helst, som önskade det.
Hennes bukett bestod av skära rosor med
sidenband och rosetter, som hängde
långt ned. Ja, brudgummen var
förstås fin han med, men Mimmi tyckte
i alla fall, att bruden var grannast.
Slädarna med slädnät och hästarna
med pinglor och bjällerkransar stod
på gårdsplanen och väntade. Mimmi
och Siri blev nedstoppade i en av
slädarna och fick omkring sig en stor
hundskinnspäls, varpå en fotsack av
renhud spändes över. Frysa behövde
de då sannerligen inte.
Bruden och hennes far åkte först.
Sedan kom hela raden av övriga
slädar. Mimmi kunde inte så noga hålla
reda på alltsammans, men vackert
var det. Och vad bjällerkransarna och
pinglorna klingade vackert ihop! Och
så mycket folk det var utmed vägar-
Fader war ..
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
