Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 16. 23 April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men titta!
Tusse och pojkarna.
Tusse är en vovve fin,
del tycker säkert Putte,
medan han med »egen» min
önskar att han sutte
på rygg på Tusse och fick rida
ut i världen vida
med brodern vid sin sida.
därborta, och han är väldigt farlig,
sade Pelle.
Men det trodde inte pojkarna på.
— Nej, nu ska vi också vara med
och leka, sade de och skrattade, vi
ska låtsa, alt det är sjögång och att
båten välter, det är en väldigt skojig
lek.
Pelle och Stina protesterade högt
och ljudligt, men det h jälpte inte alls,
för pojkarna log genast lag i var sin
ända pä bålen och gungade och
ruskade, så all Pelle och Stina blev
riktigt yra i mössan till slut. Rält som
det var välte hela båten, och alla
passagerarna, menageriet och kaptenen
trillade i backen. Katten och kaninen
Då Pia fick hämta . . .
(Forts. fr. sid. 121.)
— Vi skall se, sade fru Gran och
svängde sig hastigt ur vävstolen samt
gick till dörren och öppnade. Där stod
nu Pia, och bredvid henne låg en nyss
dödad hare. Det syntes tydligt, att
det var Pia, som bragt haren om
livet. Vad betydde väl delta? Aldrig
förr hade Pia kommit med något så
värdefullt villebråd, möjligen en
ekorre eller en liten fågel, som hon själv
passade på att rymma, så det var
väldigt försmädligt alltihop.
— Nu måste ni simma om ni ska
till Amerika, sade pojkarna.
Men nu lade sig baggen i leken, han
hade sett alltsammans, och eftersom
han var en lekfull och skälmaktig
bagge, ville han också vara med. Så
kom det sig, att pojkarna inte visste
ordet av, förrän de fick sig elt par
knuffar, så de for framstupa i gräset
under Pelles och Stinas ljudliga
munterhet. Så fort pojkarna försökte resa
på sig, passade baggen på att ge dem
en ny knuff, men hur det nu var,
lyckades de i alla fall komma på benen
igen och flydde bort mot grinden i
flygande fläng, medan Pelle och Stina
satt kvar på backen och skrattade och
hejade, för nu var det deras tur att
ha roligt.
—• Vi ska låtsas, att baggen är ett
farligt lejon, som vill äta opp er, skrek
de efter pojkarna.
— Bääää, instämde baggen, som
genast kände sig som ett lejon, och
störtade vild av kampiver efter de
båda flyende. Slrax därpå försvann alla
tre i ett dammoln borta vid vägkröken.
Så mycket beröm, som baggen fick,
när han kom tillbaka igen, hade han
aldrig fått förr, och för alt rikligt visa
sin tacksamhet, upphöjde Pelle och
Stina honom till elefant i sitt
mena-geri.
Men de hann aldrig börja leka igen,
för just då kom mor och hämtade in
båten.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>