Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 22. 4 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väggen. Hon vågar inte möta mors
ögon. Mors ögon är goda, kommer hon
ihåg. De är så rena och vackra. Hon
undrar bara, hur hennes egna ögon
är just nu. Åh, de måsle vara stygga!
Tora går till sängs, men sömnen vill
inte komma. Stenen därinne i bröstet
har följt henne även hit i bädden.
Täcket känns så underligt tungt. Det är
svårt att andas.
Åh, hon vet, hon skulle inte ha
förstört vattenhjulet för pojkarna. Det
var inte sant, det hon tänkt, att om
hon bara fick hämnas på pojkarna och
förstörde deras vattenhjul, så skulle
hon känna sig lycklig efteråt vid
tanken på den skada hon gjort dem. Det
var lögnl
Hon kastar sig hit och dit i bädden.
Då kommer hon ihåg, att hon glömt
att bedja aftonbönen. Hon knäpper
händerna. »Gud, som haver barnen
kär» ... Längre kommer hon inte.
Hon kan inte be till Gud i kväll. Gud
vill inte höra henne. Man måste vara
mild och god, om Gud skall vilja höra
ens böner.
—- Mor, viskar hon. Men mor hör
inte. Då får hon plötsligt en ingivelse:
Om hon skulle...? Om hon
skulle...? En stund ligger hon och
tänker. Så reser hon sig till hälften. — I
morgon, tänker hon och sjunker åter
ner på kudden. Hon läser sin
kvällsbön till slut — och somnar.
Pojkarna kan inte heller sova. De
har så mycket att tänka på.
— Du, säger Edvin, det är i alla
fäll vårt fel.
Torbjörn svarar inte genast, men
efter en stund kommer det:
—- Vi skulle inte ha gjort det där.
—- Nej, säger Edvin, men jag har
tänkt på något. Så berättar han för sin
bror, vad han tänkt. De finner
varandras händer under täcket. Och det
blir så tryggt och gott omkring dem.
Morgonsolen är redan uppe i öster.
Opp, opp, småler hon. Här kommer
jag med ljuset och dagen.
Men vad är det för något litet och
nätt, som pysslar därnere vid bäcken?
Åh, det är Tora! Henne känner jag
väl, småler solen, och hennes strålar
stryker Toras kinder så varmt och
lent.
Så! Nu är det snart färdigt. Nu är
det bara att få hammaren att slå.
Dunk-dunk-dunk — hurra! Tora
känner det som om hennes bröst ville
sprängas av glädje, där hon slår.
Sådan tur, att hon hittade alltsammans!
Hammaren hade heller inte kommit
så långt, den hade stannat nere vid
kröken. Nu skall allt pojkarna bli
glada, tänker hon.
Hon är på väg in. Där kommer
Gråpuss. Iiej du, nu skall vi springa i
kapp! Det bär iväg, Tora före och
katten i hälarna.
— Jag är så glad, ser du, Puss,
jublar hon och trycker Gråpuss in till sig.
Är inte du också glad? Kom nu, så
går vi till dockhemmet.
Men du stora värld så fint här är!
Hela »inredningen» är fullt i sin
ordning, tallrikar och koppar i prydliga
rader, duk på bordet och friska
blommor i vasen,
— Nu drömmer jag visst, tänker
Tora. Detta kan inte vara sant! Då
ser hon ett smilande pojkansikte
borta vid knuten, två vänligt smilande
pojkansikten. Nu småler hon också.
Alla tre ler så h ärtegott.
Och dagen är ljus och god och yr
av vår.
YflirweAiWiiesi.
smabarnsavDelningen.
Loven Gud i hans helgedom! Ps. 150:1.
mellan avd eln ingen.
Tänk på detta, lev i detta, så att din
förkovran bliver uppenbar för alla. 1 Tim.
4:15.
övre avdelningen.
Då såg Jesus på honom och fick kärlek
till honom. Mark. 10: 21.
Lär dig minnesversen genom att leva
efter den!
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
