Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 24. 18 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En flygtur,
— Av Ingrid Jonsson. —
Vinden på Kvarngården var en
riktig skattkammare i barnens ögon. En
intressantare och roligare lekplats än
denna kunde de inte tänka sig, ty där
fanns så många underbara saker att
titta på, och genom det lilla runda
vindsfönstret hade de utsikt över alla
gårdarna i byn, den ringlande ån och
backarna och ängarna runtomkring.
Särskilt roligt tyckte de att det var
däruppe på försomrarna, när svalorna
byggde sina bon under takåsen. Pelle
och Stina brukade följa deras arbete
från sin utkikspost, och sedan när det
blev ungar i boet, ja då hade de
knappast tid att äta eller sova, så upptagna
var de med att övervaka sina små
skyddslingar.
En vacker sommardag, när
svalungarna blivit stora och flugit ur boet,
hittade Pelle och Stina något på
vinden, som de inte hade lagt märke till
förut. Det var några planscher, som
låg förvarade i en låda, det var
djurbilder av olika slag, galopperande
hästar, vilda djur från djungler och
urskogar och stora hus och gator från
främmande länder. Men så fick Pelle
tag på en bild, som kom dem att
alldeles glömma de andra. Det var en
karl, som höll ett uppspänt paraply
över sig och med hjälp av detta
paraply flög han omkring i luften och
långt, långt under honom syntes
kyrk-spiror och hustak som små små
leksaksfigurer.
— Tror du, att vi också kan flyga,
frågade Pelle.
— Jaha, det tror jag, sade Stina,
men då måste vi nog låna pappas
paraply, för det är störst.
—- Ska vi flyga lite nu
meddetsamma, frågade Pelle ivrigt.
Det var Stina med på, och så rusade
de ner och hämtade ut fars paraply
från garderoben. Därefter begav de sig
ut i trädgården för att leta reda på en
lämplig startplats för sin långa flygtur.
Och så kastade de sig båda två ut i rymden.
Att de skulle flyga väldigt långt var
en naturlig sak, allra minst till
Amerika, där de skulle hälsa på hos
indianer och cowboys och där de även skulle
inköpa en massa fina presenter till far
och mor.
Under sin forskningsfärd kom de
förbi hönshuset.
— Jag undrar, om vi kan starta från
hönshustaket, sade Pelle och kisade
mot den sluttande takåsen. Det är väl
tillräckligt högt.
— Det är det nog, för där får vi
bra sats, sade Stina, men vi måste nog
hämta en stege att klättra på först.
Pelle släpade ut en stege ur boden,
därefter hjälptes de åt att resa den mot
hönshusväggen och så började genast
färden upp mot taket. Men Pelle, som
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
