Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 31. 6 Aug. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Hans dräpte draken.
Hans var mycket upptagen av
historien om »Sankt Georg och draken»,
som han hade läst i skolan.
— När jag blir stor, vill jag vara
som Sankt Georg och dräpa draken,
sade han till sin far.
— Det är riktigt, Hans, men det
kommer att bli svårt.
— Det gör ingenting, svarade
pojken raskt, jag skall vara S:t Georg
och kämpa mot draken. Jag vet gott,
att jag kan dräpa den.
— Det kan du säkert också, min
pojke.
— Men var är draken, far?
— Jag skall nog säga dig, när den
kommer.
Samma dag fick Hans och hans
syster Ellen ett paket från en av faderns
huru han lockar och ropar deras
namn, och då han funnit det som gått
förlorat tar han upp det i sin famn,
där det är tryggt och gott att vara.
— Ser du, min gosse, sade far, då
vi gjort något som är orätt, då
handlar vi precis som ditt lilla lamm, som
sprang bort från sin herre och vän.
Men den gode Herden söker oss och
i våra hjärtan förnimmer vi hans
kallande röst, då samvetet talar till oss.
Valter satt så stilla och tyst och
lyssnade. Han förstod så väl det far
talade om. Och nog minns han, hur
det kändes den där gången, då han
smög sig in i mammas skafferi och
utan lov tog en bit av tårtan, som
stod där.
Han blev så ledsen och olycklig
efteråt, men tordes ändå inte tala om
det för mor. Det gnagde och värkte
där inne i hjärtat. Säkert var det
Jesus, den gode herden, som kallade på
honom. Och till slut kunde han inte
härda ut längre utan måste bekänna
för mor, vad han gjort. Och visst
förlät hon honom, och sedan blev allt så
lugnt inom honom igen. Han kände
sig så nöjd och trygg alldeles som lille
Ulrik, vilken tillitsfullt lagt sitt huvud
mot hans arm.
vänner. Det innehöll en bilderbok till
Hans och en ask klotsar till Ellen.
Hans hade snart läst boken och
började därefter tillsammans med
Ellen att leka med klotsarna.
Men enigheten varade inte länge.
Strax efter hörde fadern ett
våldsamt gräl och gick in för att se, vad
som stod på. Där satt bägge barnen
gallskrikande, och Hans svarade på
faderns fråga, att det var dumt att ge
Ellen en bättre gåva än den, han hade
fått.
— Nu har draken kommit, Hans,
sade fadern lugnt.
— Draken, far ...?
— Ja, draken är inte alltid ett odjur
med klor och svans — den finns
också i ditt eget sinne.
Hans teg litet. Så sade han vänligt,
i det han sköt över den del av
klotsarna, som han satt med, till systern:
— Försök nu att bygga ett högt
torn, Ellen! Så ser jag på.
Vår hednamission.
Också under april månad kom det in
pengar till vår hednamission. Här nedan
redovisas kr. 2.473: 41.
Bjäsäter gm Johansson 25:—; gm Ester
Johansson fr. Bohuslän 590:—; Gisslevik gm
Mårtensson 22:50; Möcklö gm Håkansson
34:—; Frykerud gm Olsson 19:55; Sorunda
gm Karl Andersson 73:18; Ingatorp gm
Petersson 11:05; Bäck, Högby gm Nilsson 14:—;
Kalvsund gm Wijk 5:25; Södra Ving gm Lidar
11:—; Rälta gm Dalmalm 11:—; Fardhem gm
Hellgren 31:34; Torshälla gm Bergström 55:—;
Rådmansö gm Stjernholm 100:34; Holmbro,
Skogstibble gm Johansson 10:—; gm Gustaf
Jakobsson 610:21; Smögen gm Samuelsson
78:25; s. sk. St. Paulig. Göteborg 17:87;
Vin-deln gm Persson 30:—; gm A. Walder fr.
Häl-singl. 501:32; Uppsala mfg gm Axel
Pettersson 62:30; Sjögestad gm Jacobsson, Vikingstad
26:—; Hedetången gm Larsson, Väse 9:—;
Mosås gm Eliasson 30:—.
Kongo.
Bergs s. sk. Änimskog 15:— gm Bergström;
As och Klintorp 85:— gm Herbert
Anderson.
Ifiinneéverécn.
Våren så till sinnes, som Kristus Jesus var!
_ _ Fil. 2: 5.
Kom ihåg denna minnesvers, då du blir
retad!
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
