Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytan hade krakelerat. Jag hade stolarna på Skånegatan.
Gun satte överdrag på dynorna. Blåvitt, rutigt
bomullstyg. Det var vad vi hade till hands. När A. dog tog vi
stolarna till Fagervik. Hon satt på en av dem när hon
skulle ta livet av sig. När jag ringde låg hon redan död
vid den och polisen var där. Nu har dynorna nytt
överdrag. Nu är det av orange manchestersammet.
Två av stolarna står i köket. Vi sitter på dem när vi
äter. De fyra andra är extrastolar. De står i matrummet.
Två står på ömse sidor byrån mot väggen till
vardagsrummet. Två står under de tre japanska färgträsnitten
på innerväggen mot Guns ateljé. När barnen kommer
eller när vi har gäster tar vi in två av stolarna till köket.
Där står också alltid en av de stapelbara svarta stolar
som Sven Markelius ritat. Den har jag haft sedan
fyrtiotalet. Den har ingen dyna så den går att kliva på
när något skall tas från de övre skåpen. Är vi fler än fem
till bords äter vi i matrummet. Om vi dukar för mer än
sex personer tar vi till extrastolarna. Men vi gör inte
gärna middagar för mer än åtta personer till bordet.
Bäst är det med sex. Sällan har vi varit tio och blott
någon gång tolv. En gång har vi varit femton vid
sittande bord. Åren mot slutet av sextiotalet och början
av sjuttiotalet brukade vi ha släktmiddag på
annandagen. Sedan var vi mest på resa om vintrarna. Men
annandagen 1970 var båda barnen, båda mina
morbröder med ingifta mostrar, en kusin med sin man och
en kusin med hustru och barn här. Vi åt och talade.
Kusinerna stannade länge kvar. De gick först bort mot
klockan tre på morgonen.
När jag ser upp från skrivmaskinen är det ännu natt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
