Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon vek ihop papperet och tog fram ett kuvert. Hon
skrev adress på kuvertet, stoppade i brevet, slickade
igen kuvertet och satte på ett frimärke. Sedan gav hon
mig brevet:
— Nu skall Jan själv gå ned till brevlådan med det
här brevet och lägga på det. Då har Jan bett om
förlåtelse på riktigt.
Mary hjälpte mig på med pälsen. Det var en
teddybjörnspäls. Jag tog på mig mössan. Jag hade fumlat
med kängsnörena så Mary fick hjälpa mig. Jag höll
brevet i höger hand och gick nerför trapporna. Jag
låtsades att ingenting fanns utanför trappan och sjöng:
— Och så går vi trappan ner och så går vi trappan
ner.
Men jag sjöng för mig själv ifall det skulle komma
någon som hörde.
När jag kom upp igen hade Mary gjort en kopp
mjölkchoklad åt mig. Jag fick en bulle också. Sedan gick
jag genom korridoren till mitt rum. När jag öppnade
min dörr hörde jag att föräldrarna talade inne i sin
avdelning. Gunnar hade kommit hem när jag var nere
med brevet.
— Vår vildsinta unge blev mjuk som vax efteråt,
sade Alva. Han var alldeles översiggiven och bad om
förlåtelse.
Jag drog igen dörren bakom mig och stod i mitt rum.
Nu hörde jag dem inte längre. Det var redan kväll och
mörkt fast det inte var sent. När jag tittade ut på gården
kunde jag se ljus i fönstren mitt emot. Mörkret kröp upp
genom golvet och steg i rummet bakom mig. Allting var
mycket långt borta och jag var inte ledsen eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
