Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
änglar under den vänstra enbusken. Jag går tillbaka i
mina spår och gör den tredje ängeln mot den högra
enbusken och sedan går jag ut i snön och gör den fjärde
ängeln. Så kliver jag försiktigt tillbaka ner mot vägen i
mina egna spår.
Spåret går nu rakt upp från vägen och kommer fram
till de två enarna precis mitt emellan dem. Där går
spåret till vänster och till höger. Spåret är som en pelare
med bjälke på. Ovanpå bjälken står fyra änglar och
håller varandra med klorna i vingspetsarna och över
dem står de två svarta enarna.
Det är kallt. Jag stampar för att bli varmare. Jag har
fått snö under byxorna och snö under kängskaften och
det nyper i tårna. Jag går hemåt förbi skolan.
Skolgården är inte renskottad. Det är bara en gång skottad upp
från vägen till skolhuset och en annan gång från
skolhuset till uthuset. Barnen har vinterlov.
Flaggstången pekar upp ur drivorna mot den grå himlen.
Granhäcken mot vägen är hög och spretig. Snart
skymmer den skolan. När jag kommer förbi häcken
känner jag vinden. Den drar över fälten och drivorna
ryker. Bortom fälten lyser det hos moster Rut. Hon är
min moster. Elon är min morbror. Han är arrendator
här på Gesta gård. Ulla är min kusin. Hon är fyra
månader äldre än jag. Deras hus ligger uppe i backen.
Klätterträdet vi leker i om somrarna står alldeles nere
vid åkern. Nu är det svart och knotigt och utan löv. Om
fålten vore sjö så bodde de på en ö.
De vida vita fälten är en stor sjö. De är en vik av
Mälaren. Drivorna är vågor som stelnat i kylan och de
ryker i vinden. Backarna sticker upp ur sjön. De är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
