Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man gav inga särskilt höga betyg i småskolan. Det
högsta jag hade var B+. Det var inte särskilt mycket
även om man inte brukade ge höga betyg. Annars var
det bara B eller B?.
En sak jag kunde var att läsa högt. Det kunde jag
bättre än någon i klassen. Jag kunde det bättre än
fröken själv. Alla andra läste innantill och det kunde
man höra även om det fanns sådana som inte stakade
sig och inte fastnade på orden. Men jag kunde ta fram
orden och låta dem komma som om de talades fram av
någon annan just nu och jag kunde låta orden komma
samtidigt som jag såg efter vad som skulle komma
sedan så jag kunde få det hela att flyta lugnt och jag
kunde till och med vända blad utan att det märktes på
min läsning. Jag tyckte om att läsa högt. Jag brukade ju
läsa högt för mig själv när jag var ensam eller berätta
och vara många röster som skulle låta annorlunda
allihop.
Därför fick jag inte läsa särskilt ofta. Det var bara
någon gång när någonting skulle läsas upp och hon inte
ville själv som jag fick gå fram och läsa. Annars fick jag
sitta och lyssna på de andra som hackade och stakade
sig och inte kunde se hela sidan på en gång utan läste
bokstav för bokstav och ord för ord.
Men för det mesta lyssnade jag inte. Jag stängde av.
Om det var en ny bok läste jag igenom den i förväg. Jag
läste ju fort innantill också och behövde inte röra på
munnen eller mumla som de andra.
Biblioteket låg i skolans hus. Det var en annan
ingång bara. Fröken Rehn tog oss till biblioteket och
där fick vi lära oss hitta. Men vi fick bara vara i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
