Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riverside Drive vid etthundrasextonde gatan var
fortfarande en fin adress men inte längre en miljonärsadress.
Och visst var det höst över parken ner mot den nya
snabbvägen och visst glittrade det i Hudsonfloden men
vi hade kommit en annan väg.
Efter ett helt kort tag byter minnet och ett annat och
gråare minne kommer upp. I detta andra minne av
ankomsten är det först bullret och trafiken jag minns.
Det är som om hela Manhattan pressar på med bilar
och bussar och truckar. Man ropar och hojtar till
varandra och staden larmar. Vi stuvar in oss i taxin och
slår igen dörrarna. En stor grön lastbil med ett lass av
vacklande trälårar klämmer in oss upp på trottoaren
just som vi skall ut från piren. Det tjuter till i bromsarna
och jag får ta emot mig med händerna för att inte flyga
fram och slå huvudet i förarsätet. Ett ögonblick ser det
ut som om trälådorna på lastbilsflaket skall störta ner
över oss sedan vacklar de åt andra hållet och den gröna
lastbilen har kört förbi. Vår chaufför svär och vevar ner
rutan och hötter med näven och ropar någonting.
Sedan vänder han sig om mot mig och säger:
— This is about the lousiest fucking way to make a
living there is.
Jag ser hans blå skäggbotten och hans stora öron och
spetsiga haka och han håller armbågen ut genom
bilfönstret och han ser ett kort ögonblick rakt på mig med
små stickande bruna ögon. Ända till dess vi kommer
upp på Riverside Drive sitter han och muttrar. Han kör
ryckigt. Det är trafikljus i varje kvarter. Trafiken är
tjorvig. Ofta står vi stilla. Jag räknar kvarteren. Han
hinner bara köra tre kvarter mellan var gång vi står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
