Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte hade sådan äkta skiva använde man i stället stora
blanka gula dukar. Dukningen blev därför också
annorlunda. Man hade försökt använda mig till att gå kring
och bjuda gäster på tilltugg från en liten bricka men jag
tog själv av det jag skulle bjuda och dessutom satt
slipsen fel och jag spillde och man gjorde det bara en
gång.
Då dörren ut till allrummet var ljudisolerad hördes
bara ett svagt mummel in till mig från middagarna. Ätit
hade jag ju fått göra i förväg. Det enda besvärliga var
att jag inte kunde gå ut för att kissa ty då måste jag gå
genom allrummet och förbi alla middagsgästerna. Men
jag hade en liten potta att använda om jag blev
kissnödig när det var middag därute. Men jag hörde aldrig
någonting av vad gästerna sade och jag såg inte vilka
som besökte huset för jag fanns inne hos mig redan när
gästerna började komma vid halvåttatiden.
Men ändå fick jag höra mycket den våren. Och det
berodde på Markelius. Ty när han ritat huset på detta
sätt med en övervåning för sig och en undervåning
förskjuten i förhållande till övervåningen och en trappa
som vred sig ner från övervåningen och öppnade sig in i
undervåningens hall ut mot det stora allrummet hade
han egentligen ritat en gammal trattgrammofon. Och
vad Alva och Gunnar aldrig visste och aldrig kunde
höra själva då inga andra fick vara däruppe och det
därför alltid var tyst i det övre planet när de var härnere
det var att varje ord däruppe ekade härnere i hallen.
Det var bara när de gick in i sovrummet och stängde
alla dörrar om sig som deras röster sjönk till ett suddigt
bakgrundsljud. Allt det de annars sade till varandra när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
