Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var i samma ålder som jag. Mellan honom och
studentens far satt systern. Hon var tretton eller fjorton år.
Hon var inte klädd som flicka längre utan hade en
höghalsad åtsittande blå jumper och man kunde se att
hon hade börjat få bröst fast det ville jag inte titta på så
det märktes. Jag tror hon börjat använda läppstift
också. Hon hjälpte sin mor att duka av. Hon fick också
bära in sådant som sås och sylt. Dukningen var
annorlunda än den jag var van vid. Var och en av oss hade
tre tallrikar. En stor tallrik, en mindre tallrik till vänster
och en ännu mindre ovanför den. På den allra minsta
tallriken låg en kniv. Till vänster om den stora tallriken
låg två gafflar. En stor ytterst och en liten därinnanför.
Till höger om tallriken låg en kniv och en sked. Ovanför
tallriken låg en liten sked och uppe till höger stod ett
glas som studentens mor fyllde med isvatten ur en stor
klirrande glastillbringare. Alla drack isvatten.
Ingenting annat.
Jag förstod så småningom att den minsta tallriken
var avsedd för bröd och smör. Man tog ett rundstycke
och lade det på brödtallriken och sedan en smörkula
man lade på tallrikskanten och därefter bröt man
brödet i små bitar allteftersom och tog så med den egna
smörkniven en liten dutt smör på den bit man just
skulle äta upp. Man fick tydligen inte göra en smörgås
att bita av. Man fick bara bre och äta munsbit efter
munsbit. Den mellanstora tallriken var till för sallad.
Här åt man sallad precis som Gunnar och Alva brukade
göra. Till salladsätande hörde den lilla gaffeln, den som
låg innerst. Men jag tyckte inte om sallad då heller och
när man lade för åt mig och hällde på en skär dressing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
