Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarta elever. Men jag kanske bara inte lade märke till
dem.
Med något enstaka undantag är mödrarna
högutbildade och intellektuella och har hembiträden så att de
kan vara socialt aktiva och delta i samhällsarbetet och
vara intresserade av litteratur och teater och frågor om
social jämlikhet och psykologi och barnuppfostran.
Några bland dem yrkesarbetar också. De är då
framträdande i yrkeskvinnoorganisationer. Alva studerar vid
universitetet. Hon är psykolog liksom många andra
mödrar.
Vi lär oss sjunga gospel songs och lyssnar till olika
revivalistsånger från sydstaterna ty det tillhör
undervisningen i folklore och folkways och the American
heritage men egen religion diskuterar vi elever aldrig. Det
gör man inte hos oss. Skolan är också liberal så här
finns ju för övrigt såväl judar som katoliker. Själv är jag
ateist. Men det behöver jag aldrig vare sig förklara eller
försvara. Om någon bland oss någonsin går till kyrkan
eller synagogan vet jag inte. Här i Amerika är kyrkan
helt skild från skolan. Här är vi inte jude, grek,
italienare eller svensk. Här är vi amerikaner och talar engelska.
Vad politik angår har vi regelbunden klassdiskussion
om Current events. Där tar vi ställning i olika
samhällsfrågor på rena förnuftsgrunder. Det är kunskap som är
avgörande för medborgarsinnet.
Frågan om arbetslösheten är särskilt intressant och
uppslagsrik här i Amerika för närvarande. Roosevelt
har där betytt mycket för att ändra den gamla synen på
offentliga åtgärder. Presidentens undertecknande av the
Social Security Act den 14 augusti 1935 och the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
