Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Framtidens skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att man över deras verk nickar — om av bifall eller
sömn lämnar jag osagt!
Min drömda skolas manliga eller kvinnliga lärare
ha en kort daglig arbetstid; riklig vila, stor lön —
vilket möjliggör tillfällen till fortsatt utveckling —
och en tjänstetid av högst tjugu år. Sedan ingå de
i de, av föräldrar och lärare sammansatta,
skolnämnderna eller bli censorer för mogenhetsprövningarna.
Och dessa komma — som ovan antyddes — att tillgå
så, att var censor tillsammans med högst fem
ungdomar tillbringar en sommar i in- eller utlandet. Under
samlivet blir han i tillfälle att verkligen utröna måttet
av deras bildningstillägnelse; att vägleda dem i valet
av levnadsuppgift; att genom ett sokratiskt
meddelande av levnadsvishet ge de unga en ersättning
för den då upphörda konfirmationsundervisningen.
Dennas psykologiska värde består icke i vad man av
den lär, utan i sinnets riktning mot livets allvarliga
frågor och uppgifter, i väckelsen till etisk
självutveckling, som just under övergången mellan barndom och
ungdom är så betydelsefullt. Det är då ungdomen bör
invigas i levnadens konst, det vill säga den att
målmedvetet gestalta sin egen personlighet och sin egen
tillvaro efter ett högt ideal. Och den bör däri invigas
av visa män eller kvinnor, som själva bevarat sin
ungdomlighet, så att de förstå ungdomens fröjd och
sorg, dess lek och allvar, dess drömmar och aningar,
dess fel och faror: ledare, vilka dock endast ge
försynta anvisningar om huru den unge bör
instrumentera sina egna melodier för livets stora orkester.
Min drömda skola kommer icke till stånd så länge
staterna göra sina största offer åt militarismen. Först
när denna är övervunnen, har man nått så långt
i utveckling, att man inser att den dyrbaraste
skolplanen blir den billigaste. Ty då har man börjat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
