Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en återblick. och överblick
153
den nutida uppfostraren, vid sidan av det endast på
Lockens tidsålder tillämpliga, finna mycket, som ännu
äger allmängiltighet.*
Till min glädje fann jag sålunda hos Locke flera
av mina egna ovan anförda skäl mot kroppsagan.
Han anser den vanliga — lättjefulla och korta — vägen
att uppfostra med stryk som den olämpligaste av alla,
emedan den varken lär barnet verklig
självbehärskning, ej heller i barnets natur bevarar den modiga
tillförsikt, som är uppfostrans stora mål att utveckla.
Stryk och andra slaviska och kroppsliga straff fostra
ej goda, visa och frimodiga människor, men dana
slaviska och hycklande karaktärer. Ingen ond böjelse
ändras genom att hämmas av fruktan: den söker sig
endast smygvägar och bryter framdeles ut med större
häftighet. Ändå olyckligare följder av stryk och
stränghet är om man verkligen lyckas bryta viljekraften
och verksamhetsmodet. Det ögonblickligt verkande
slaget når ej det ondas rot; endast barnets verkliga
blygsel för det onda, dess fruktan för missnöje och
misstro nå till roten. Kroppslig aga förfelar sin verkan
framför allt därför, att den nöter bort blygseln, som
för barnet är vad kyskheten är för kvinnan. Att
följdriktigt och länge visa barnet missnöje eller misstro
är det verkligt uppfostrande medlet, icke agan med
den därpå följande förlåtelsen. Endast små barns
trotsiga envishet kan i vissa fall behöva böjas med aga,
men i regeln skall den ej ens då behövas, ifall
föräldrarna äro intelligenta nog, ty då finna de andra,
mer verksamma medel. Har lydnaden en gång blivit
vana, kan den sedan uppehållas genom att förbuden
* Locke dog 1704. Under vistelsen i lord Ashley’s hus,
som ledare av dennes son — och sedermera även dennes
sons förstfödde son, den längre fram berömde författaren
earlen av Shaftesbury — utvecklade Locke de åsikter om
uppfostran, vilka han nedskrev i ovannämnda bok. Men
redan före Locke hade den naturliga uppfostran i England
haft målsmän, sådana som Francis Bacon och den store,
allsidigt bildade humanisten Roger Ashham, vilken i sin bok
S k o 1 ma staren uttalade fria och nya pedagogiska tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
