Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det betyder att aldrig löpa faran att i barnets blick
möta den köld, som utan ord säger oss att barnet finner
oss otillräckliga eller otillräkneliga; det betyder att
ödmjukt inse huru möjligheterna att skada barnet
äro otaliga, att gagna det få. Hur sällan minnes
uppfostraren att barnet redan vid fyra, fem år granskar
och genomskådar den vuxna; med ett underbart
skarpsinne gör sina medvetna värdesättningar; med en
skälfvande ömtålighet reagerar för hvarje intryck!
Den lättaste misstro, den ringaste ogrannlagenhet, den
minsta orättvisa, det flyktigaste åtlöje kunna lämna
lifslånga brännskador i barnens finhylta själar, medan
å andra sidan den oväntade vänligheten, det ädla
bemötandet, den rättvisa harmen trycka sig lika djupt in
i dessa sinnen, dem man kallar mjuka som vax, men
behandlar som vore de af oxläder!
Relativt bäst var den gamla uppfostran, hvilken
— som Andrée sade om sin egen — »endast bestod
i att hålla sig hel, ren och ärlig». Ty den
missbildade åtminstone ej personligheten, om den än ej
bildade den. Medan endast en hundradel af
föräldrarnas nuvarande möda borde brukas för att ingripa i
barnets lif, borde de nittionio hundradelarna användas
för att leda utan att ingripa; för att blifva en osynlig
försyn, genom hvilken barnen erhålla sina erfarenheter
men öfver hvilka de få göra sina egna slutsatser.
Nu är det sina egna rön, meningar och grundsatser,
man präglar in i barnet, genom att ständigt bättra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
