Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN.
4T.
och äfven i gosskolorna i somliga land — där stryk
aldrig förekommer. Jag känner t. ex. en familj med
tolf barn, hos hvilka det hvarken finnes brist pä
hurtighet eller förmåga att böja sig för pliktens kraf.
Där har aldrig stryk förekommit. Men den fasta och
milda modern har lärt barnen att lyda frivilligt och
har förstått väcka deras vilja till själfbehärskning.
Med frivillig lydnad menar jag icke att barnet i
oändlighet bör få utfråga skäl och afhandla dessa, innan
det lyder. En god uppfostrare ger aldrig en
befallning för hvilken ej ett godt skäl finnes. Men
öfvertygar detta icke barnet, då måste det i alla fall lyda
och om det frågar hvarför? är svaret mycket enkelt:
emedan alla, äfven vi vuxna, måste lyda det rätta
och böja oss för det oundvikliga. Denna lifvets stora
nödvändighet måste inpräglas under barndomen och
kan inpräglas utan hårda medel, ifall man börjar
uppfostra barnet redan före dess födelse genom sin
egen själfbehärskning och från dess födelse genom
att aldrig ge efter för dess nyck.
Att i några få fall verka återhållande på barnets
handlingar, men i alla andra fall arbeta konstruktivt —
cl. v. s. förse barnet med byggämnen för dess
personlighet och sedan låta det bygga själf — detta är, med
ett ord, uppfostrans konst. Förmaningar är det sämsta
af alla uppfostringsmedel. De enda verksamma
förmaningarna äro mycket korta och mycket sällsynta.
Uppfostrarens finaste list är att tiga i ögonblicket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
