Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSUNDERVISNINGEN.
125
straffade ej blott henne utan äfven oss alla andra
som ingenting gjort; slutligen att han själf lidit straffet
för synden genom att låta sin son dö samt att vårt
hufvudsakliga mål i lifvet består i att söka blidka
denne gud och undkomma de lidanden för hvilka han
bestämt oss!
Det förefaller oss att detta ingenting har att
betyda ja, att det till och med är nyttigt för barnet, och
vi höra med välbehag huru det upprepar alla dessa
ohyggligheter; vi reflektera ej öfver den förfärliga
andliga omhvälfning som i sådana ögonblick, utan att
vi märka det, försiggår i barnets själ. Vi föreställa
oss denna själ som en tom tafla, på hvilken man kan
skrifva hvad man vill; men detta är en villfarelse. Det
finnes hos barnet en dunkel aning om ett alltings
upphof, om en makt, som det är underkastadt, och det
• äger — icke klart och bestämdt eller möjligt att med
ord uttrycka, men som en känsla, hvilken fyller dess
varelse — samma höga aning om detta upphof som den
tänkande mannen. Och nu plötsligen, i stället för allt
detta, säger man åt barnet att alltings upphof är
en oförnuftig, förskräcklig och grym varelse, den
judiske guden. Barnet har en otydlig föreställning om vårt
lifs mål, om att detta är lycka, vunnen genom kärlek
inbördes. I stället får det lära att lifvets mål i dess
helhet blott är en nyck af denne oförnuftige gud;
att vårt personliga mål består i att söka undkomma
de eviga straff, som äro bestämda för somliga och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
