Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pygméerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lade detta på minnet, i den händelse vi
någonsin måste strida mot fiender, som likna
Antens. Ty dessa jordbundna varelser äro
endast omöjliga att besegra på egen mark. De
kunna övervinnas, om vi lyckas lyfta upp dem
i en högre och renare luft.
När det var fullkomligt slut med jättens
krafter, och när han utandats sin sista suck,
slungade Herkules hans stora kropp en mil
bort. Där föll den ned med ett våldsamt dån
och låg lika orörlig som en sandås. Det var nu
för sent för jättens moder Jorden att hjälpa
honom. Troligen ligga hans ofantliga
benknotor kvar på samma ställe ännu i dag och
man tror, att de ha tillhört en jätteelefant.
Vilka klagorop uppstämde inte de små
pygméerna, då de sågo sin store broder
behandlad på detta rysliga sätt! Men om
Herkules hörde deras klagan, så brydde han sig
åtminstone inte om den. Han trodde för
resten kanske, att han bara hörde kvittret av
småfåglar, som blivit uppskrämda ur sina.
nästen av den våldsamma striden mellan
honom och Anteus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
