Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han skulle gå hem till kungsgården, mötte
han en gammal kiring med en guldgås
under armen.
“God dag, farmor!“ helsade Trulls.
“Det var en grann fågel, ni har: och
sådana fjädrar se’n, de lysa klarare än
brinnande torrveds-stickor!“
Kärringen fick se fisken, som Trulls
hade i sin bytta, och blef så förtjust i
honom, att hon sade: om Trulls ville ge
henne fisken, skulle han få guldgasen, hvilken
hade den egenskap, att när någon rörde vid
henne, blef han fasthängande, endast han
sade:
“Vill du följa med, så häng fast!“
Det bytet ville Trulls gerna gå in på.
Fågel är väl lika bra som fisk, tänke han
vid sig sjelf. “Är det som du säger, kan
jag begagna gåsen till metkrok?“ sade han
till kärringen, och gick upp mot slottet.
Men han hade icke hunnit långt, innan han
återigen mötte en gammal kärring. Vid hon
fick se den vackra guldgåsen, måtte hon
fram för att taga på henne. Kärringen
gjorde sig så fin och slät och bad Trulls om
löfte att få klappa den gyllene gåsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
