Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
lärorikt andra länders tyvärr dyrköpta erfarenhet i detta
hänseende har att erbjuda. Att vid vårt universitet denna
termin föreläsningar i allmän helsovård blifvit hållna, kan ej
nekas. Sådant har dock, om någonsin förut, skett blott
undantagsvis, och om med gagn eller förlust för den
medicinska undervisningen kan slutas deraf, att en af
professoren^ uti medicinens kardinal-vetenskaper, för delta för sin
egentliga vetenskap främmande ändamål fått uppoffra sin tid
och en af de tvenne föreläsningstimmar, hvilka i veckan stå
honom till buds. I)e förordningar och stadganden, hvilka
uti förslaget till Ekonomi- och Politi-lag för Finland finnas
upptagna undertiteln: „Allman helsovård", röra nästan
uteslutande sjukvården. Detta kan ej så mycket förundra, då
vi betänka att de llesta af dem dalera sig ifrån tider, under
hvilka man äfven i verldens förnämsta kulturländer mera
vinnlade sig om alt återställa sjuka till helsan än alt
bibehålla friska vid densamma. Ett sådant förfarande, att
nemligen medelst lasaretter och apothek under försummande af
preventiven strida emot sjuklighet, förefaller ungefär lika
klokt, som att under negligerande af skolväsendet medelst
fängelser och straff söka motarbeta brott. — Alt äfven
generaldirektören öfver medicinalverket har föga eller ingen
tid att, belätta sig med den preventiva liygienin skall falla
klart för hvar och en, som känner hvilken orimlig mängd
af åligganden han för medicinalverket och sjukvården har
att ensam uppbära. Förr eller senare måste ovilkorligen
vid hans sida ställas en eller liera män för den egentliga
helsovården.
Att taga initiativet tillkommer statistiken. Del är
derföre ej utan skäl man af vårt statistiska embetsverk in spe
väntar fruktbärande uppmaningar, understödda af si|fror,
till allmänheten att förbättra åtminstone städernas sanitära
förhållanden. Statistikens ifrån fremmande länder data visa
ovedersägligen huru nyttiga och välgörande för respeclive
orter åtgärder, vidtagna för allmänt hygieniska ändamål, varit,
och huru de ingalunda äro förenade med så stora
uppoffringar lör kommunerna, som man vid ell ytligare
betraktande vore frestad förmoda.
Det är i allmänhet blott läkaren förbehållet, all med
egna ögon se, huru t. ex. uti städer i vissa qvarter, der
armod och uselhet i förening med osnygghet och orenlighet
herrska, såväl inom som utom öfverbefolkade lokaler, de
egentligen epidemiska (zymotiska) sjukdomarne, såsom
typhus, cholera, skarlakansfeber, koppor, rödsot, in. 11. hafva
läst fot. Såväl dessa som allehanda andra sjukdomar
frodas städse inom slika qvarlers gränsor, äfven om hela den
öfriga staden är ifrån dem befriad. Men stundom åtnöja
de sig ej mera med så inskränkta rymder, utan blossa upp
och rasa förhärjande och förödande öfver hela staden och
alla de orter, hvilkas innevånare med densamma stå uti
någon sorls gemenskap. Om koppor och messling tyckes
del lill fullo bevisadt, alt ingen kan hemsökas af dem utan
att förut ha blifvit besmittad af någon med variola- eller
messlingsgiftel inlicierad. För den i vetenskapen oinvigde
kan ett sådant påstående synas vågadt. Man leder sig så
lätt-till frågan: huru ha dessa gifter då först kunnat
uppkomma? Den kan ej besvaras, lika så litet som
menniskoförnuftet funnit någon lösning af gåtorna: huru har verlden
med allt hvad deruti är tillkommit? Men man måste tro
på dessa båda sjukdomars oförmåga att utbreda sig
annorlunda än genom smitta, då en så orimlig mängd ined fall
firmas, uti hvilka man, ehuru det i början synts omöjligt,
lyckats genom noggranna och minutiösa forskningar komma
underfund med huru och af hvem den insjuknade blifvit
besmittad. Detta blir troligare, dà man ihågkommer, all
en tredje person, utan att sjelf afficieras, genom kläder o. s. v.
kan öfverföra sjukdomsgifter ifrån en uppå en annan, och
att dessa gifter behöfva sina bestämda tider,
incubations-lider, innan de förorsaka sjukdomsutbrott inom den
förgiftade organismen. Äfven typhus, skarlakansft-ber, cholera,
rödsot utbreda sig hufvudsakligen och nästan uteslutande
genom afsöndringar ifrån med de resp. gifterne inficierade
organismer. Dessa satser, så sanna och grundade de än
äro, har det stora publikum, isynnerhet om det ej står på
en skäligen hög ståndpunkt af bildning och upplysning, svårt
alt inse. De måste dagligen och stundligen, bekräftade
genom undersökningar å kända lokaler, hållas för dess ögon
för att förmå det att uti sina kassakistor gripa efler medel
till förbättringar. Det tillhör staten att rastlöst genom
nitiska och sakkunniga män samla upplysningar om orsakerna
till och härdarne lör de förderfligaste sjukdomar och att
genom statistikens oomkullkastcliga data visa en och hvar,
hvarifrån den fiende härrör, som hotar älven den lyckligaste
medborgaren med en oanad undergång.
Detta kan åstadkommas blott genom ett statistiskt
embetsverk. Låtom oss se, hvilka vigliga upplysningar t. ex.
England genom sin statistiska cenlral-bureaus (general
regi-strar) torra siffror lagt för verldens ögon. Det var omkring
1840, som de första berättelserna af mera omfallande vigt
om undersökningar angående de sanitära förhållandena i
England och Skollland, isynnerhet i städerna, sågo dagen.
Dessa undersökningar, utförda af män, sådana som
South-vvood Smith, Cliadvvich, Arnott m. 11., gjordes med den
mest samvetsgranna noggrannhet, ofta genom visitationer
och räkningar ifrån gata till gata, ifrån hus till hus. Man
häpnar öfver den möda, som är nedlagd på, att t. ex. i
London i åratal hålla reda uppå antalet af personer, boende
uti de olika qvarteren, ja uti hvarje hus, de olika
sjukdomar, al’ hvilka dessa på en bestämd tid blifvit hemsökta,
in. m.; men man glades, då inan finner resultaten af dessa
undersökningar i allo bekräftas af senare gjorda, ty då är
ju ålminstone roten till det onda upptäckt.
Dessa berättelser gifva vid handen, alt under choleran
1840 i London uti de tätare befolkade och lägre belägna
områdena nära Themsen af 10,000 invånare ofta öfver 100
dogo, medan i de högre belägna, sundare knappt G—8 af
samma antal gingo under. Likartadt visade sig förhållandet
vara under andra epidemier, såsom typhus, rödsot ni. fl.
Under choleran 1853 —54 afledo a ställen, hvarest blott 20
personer bebodde en yta af 1 acre jord endast 10, ofta till
och med blott två, men deremot a platser, der 300—400
personer innehade samma rum ända till 200 af 10,000.
Uti Englands öfriga större städer visa statistiska
beräkningar, att under det uti de bättre qvarteren af 1,000 inv.
årligen 3 afledo uti lungsot och 2 uti typhus, uti de tätast
befolkade qvarteren deremot G—8 uti deri förra, 8—10 uti
den senare sjukdomen. Ja, enligt elt öfverslag af 5 år,
hade uti ett enda uselt qvarter i Liverpool af 10 inv.
årligen 1 insjuknat i typhus. Det eklatantaste bevis uppå,
huru sjukdomar och död bero af smuts och osnygghet
lemnade de invid London belägna, s. k. Potteries, hvars
invånare 1,000—1,200 lill antalet idkade svinskötsel och der
man räknade tre gånger så mycket svin som folk och der
fyrfotingarne ej så sällan anträffades inom sjelfva
mennisko-boningarne. Der dogo af 1,000 inv. under vanliga år 40,
under osundare 60, och endast choleran bortryckte år 1849
6 proc. af hela befolkningen. Under loppet af ett år
räknade man här på 1,000 inv. vanligen 128 typhusfall, och
af hela dödligheten belöpte sig 80 proc. på barn under 15
år. Medellifslängden utgjorde öfverhufvud 10 år, Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
