- Project Runeberg -  Baskervilles hund /
71

(1912) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Hanny Flygare - Tema: Detectives
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Syskonen Stapleton på Merripit House

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

identitet. Det faktum att ni är här ådagalägger, att herr
Sherlock Holmes intresserar sig för saken, och
naturligtvis skulle jag bra gärna vilja veta, vad han
tänker därom.

— Jag fruktar, att jag inte kan svara er på det.

— Törs jag fråga, om han själv kommer att hedra
oss med ett besök?

— För det närvarande kan han inte lämna London
Han har andra fall, som taga hans uppmärksamhet i
anspråk.

— Vilken skada! Han hade möjligen kunnat kasta
något ljus över det, som förefaller oss så dunkelt. Vad
era egna efterforskningar angår, så ställer jag mig helt
och hållet till ert förfogande, i händelse jag kan vara
er till någon hjälp. Om ni blott ville i någon mån
antyda beskaffenheten av era misstankar eller sättet varpå
ni ämnar undersöka förhållandena, skulle jag kanhända
redan nu kunna giva er några vinkar och råd.

— Jag försäkrar, att jag endast är här för att göra
min vän, sir Henry, ett besök och att jag alldeles
inte behöver någon hjälp eller några råd.

— Bravo! sade Stapleton. Ni gör rätt i att vara
försiktig och tystlåten. Jag erkänner, att jag förtjänar
den tillrättavisning jag fått för min oförlåtliga
närgångenhet, och jag lovar att inte återkomma till detta
ämne.

Vi hade nu hunnit fram till en plats, där en smal,
gräsbevuxen gångstig tog av från vägen och slingrade
sig bort över heden. Till höger hade vi en skarpt
sluttande kulle, som i forna tider tjänat till
granitbrott. Den sida därav, som var vänd åt oss, bildade
en mörk bergvägg, i vars skrevor växte ormbunkar och
törnbuskar. Från en stigning i fjärran virvlade ett
grått rökmoln.

— Om vi följa den här gången, så komma vi snart
nog till Merripit House, sade han. Vill ni offra en
timme, så kunde jag kanske få det nöjet att
presentera er för min syster.

Min första tanke var den, att jag icke borde
avlägsna mig från sir Henry. Men så påminde jag mig
den hög av papper och räkningar, som legat framför
honom på hans skrivbord. Med dem kunde jag för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 6 22:09:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baskerhund/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free