Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Syskonen Stapleton på Merripit House
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men ni är en man med uppfostran, sade jag,
och ni tror väl inte på sådant skrock? Vad tror ni
det är som föranleder det besynnerliga ljudet?
— Underliga ljud förekomma ibland i träsk- och
kärrmarker. Det är dyn, som sätter sig, eller vattnet,
som stiger upp, eller något sådant.
— Nej, nej, det var en levande röst.
— Ja, det är ju inte omöjligt. Har ni någonsin
hört en rördrums skrik?
— Nej, aldrig.
— Rördrummen är en mycket sällsynt fågel, nu
mera så gott som utdöd i England, men allt är
möjligt på heden. Det skulle verkligen inte förvåna mig,
om jag finge veta, att vad vi nyss hörde var den
siste rördrummens skrik.
— Aldrig i mitt liv har jag hört någonting så trolskt
och underligt.
— Ja, hela heden är hemsk och spöklik. Se till
exempel på den där bergsluttningen. Vad tror ni det
där är?
Hela den branta sluttningen var betäckt med stora
cirkelformiga ringar av sten — minst tjugu till antalet.
— Vad kan det väl vara? Fårfållor?
— Nej, våra vördade förfäders boningshus. Heden
var i forntiden tätt befolkad med förhistoriska
människor, och som just ingen bott där uppe på branterna
sedan dess, finna vi dessa människors byggnader i
tämligen orubbat skick. Det är deras märke. Ja, doktor
Watson, ni kommer att finna åtskilligt, som är beaktansvärt
på heden. Men ursäkta, att jag lämnar er ett
ögonblick! Det där är bestämt en cyclopides.
En liten fluga eller mal hade fladdrat över stigen
och ögonblickligen satte Stapleton med en högst ovanlig
energi och hastighet efter den. Till min bestörtning flög
den lilla insekten rakt mot det stora träsket, men min
nyförvärvade bekantskap hejdade sig icke en sekund;
han hoppade efter från tuva till tuva, och den gröna
håven svängde i luften. Hans gråa kläder och flaxande
oregelbundna sicksack-rörelser gjorde honom själv icke
olik en ofantlig mal. Med blandade känslor av
beundran för hans ovanliga vighet och fruktan för att
han skulle förlora fotfäste i det förrädiska träsket, stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
