Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ljuset på heden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag undrar just, sade baroneten, vad Holmes
skulle säga om det här. Vad var det nu igen det stod
om dessa mörka timmar, då ondskans makt når
höjdpunkten?
Som till svar på hans fråga steg plötsligt från hedens
vida dunkel samma underliga ljud, som jag redan förut
en gång hört vid utkanten av det stora Grimpenträsket.
Det bars av vinden genom den tysta natten, först ett
tjut eller rytande och sedan dog det bort i ett doft
mummel. Åter och åter upprepades det, hela luften
dallrade därav, nu ljöd det gällt, vilt, hotande.
Baroneten grep mig i rockärmen och hans ansikte lyste
vitt i mörkret.
— Store Gud, vad är det Watson?
— Det vet jag inte. Det där ljudet förekommer
allt emellanåt på heden. Jag har hört det en gång
förr.
Det dog bort, och en fullkomlig tystnad slöt sig
om oss. Vi stodo och ansträngde oss för att höra,
men kunde ingenting vidare förnimma.
— Watson, sade han, det där var hundtjut.
Blodet isades i mina ådror, ty något i hans röst
vittnade om, att han gripits av hemsk skräck.
— Hur kalla de det där ljudet? frågade han.
— Vilka?
— Människorna här i trakten.
— Åh, de äro mycket okunniga. Vad gör det er
vad de kalla det.
— Tala om det för mig, Watson. Vad säga de?
Jag tvekade, men kunde icke undgå att svara.
— De säga, att det är Baskervillernas hund, som
tjuter.
Han undertryckte ett utrop och teg några ögonblick.
— Nog var det en hund, sade han till sist, men
ljudet kom långt bort ifrån, antagligen från det där
hållet.
— Det är svårt att säga varifrån det kom.
— Det steg och föll med vinden. Ligger inte
Grimpens träsk där bortåt?
— Jo, det gör det.
— Och därifrån kom också ljudet. Säg mig
uppriktigt, Watson, om inte ni också tyckte, att det lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
