Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Främlingen på heden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gubben Middletons park, inte fullt hundra alnar från
hans egen hallport. Vad säger ni om det? Vi ska
minsann lära de där gunstig herrarna, att det inte går
an för dem att helt oförsynt färdas fram hur de vilja
och trampa menige mans rättigheter under fötterna,
så har jag satt lås för grinden till skogshagen, där folket
från Ternworthy pläga förlusta sig. De förb—de
tölparna ställa sig alldeles okunniga om äganderätten och
tro, att de få kasta sina papperslappar och buteljer var
de behaga. Båda målen äro avgjorda till min fördel,
doktor Watson. Roligare har jag inte haft, sedan jag
lyckades pliktfälla sir John Morland för att han sköt
i sin egen fasangård.
— Hur i all världen gick det till?
— Slå upp det i böckerna, doktor, det är mödan
värt. Det kostade mig två hundra pund, men jag fick
rätt.
— Och lände det er till någon fördel?
— Nej, visst inte. Med stolthet kan jag säga, att
jag inte gjorde det av egennytta. Jag handlar
uteslutande av intresse för det allmänna. Jag tvivlar inte
på, att folket i Ternworthy kommer att bränna mig
in effigie i kväll. Förra gången de gjorde det sade
jag till polisen, att sådana skandaler borde
förekommas. Jag skall säga, att lantpolisen är alldeles
bedrövlig och den ger mig inte det skydd, jag har rätt att
fordra. Målet Frankland mot Regeringen kommer att
ådraga sig allmänhetens uppmärksamhet. Jag sade dem,
att de skulle få anledning att ångra sitt uppförande
emot mig, och redan ha mina ord besannats.
— På vad sätt? frågade jag.
— Jo, jag skulle kunna säga dem vad de helst
av allt vilja veta, men intet kan förmå mig till att hjälpa
de kanaljerna på traven.
— Det är väl fråga om något tjuvskytte, kan jag
tro? sade jag helt likgiltigt.
— Ha, ha, ha! Nej, viktigare än så, min gosse,
Tänk om det gällde den förrymde fången på heden!
Jag hajade till.
— Inte menar ni, att ni vet var han är? sade jag.
— Inte vet jag precis var han är, men nog kunde
jag vara polisen behjälplig att knipa honom. Har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
