- Project Runeberg -  Egil Skalle-Grimssons saga. Från fornisländskan af A. U. Bååth /
200

(1883) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

foro män dem i ryggen, och hugg föllo strax.
De vände sig om till motvärn. Nu störtade ock de män
fram, som dolt sig bakom klinten. När Egil såg det,
for han emot dem. Det vardt kort mellan huggen.
Somlige fälde han där på vägen; andre veko undan ut
på jämnare mark. Egil satte efter dem. Där föll Ulf.
Till slut drap Egil ensam där elfva man.

Han ilade hän, där de tre följeslagarne värjde vägen
mot åtta. På bägge sidor voro sårade. När han kom
fram, flydde värmländingarne. Skogen stod upp till
stället. Fem man kommo undan, alle svårt sårade;
tre föllo.

Egil hade själf flere sår, dock intet stort. Han
förband sine män. Ingen var lifsfarligt sårad.

De satte sig sedan i slädarne och foro, så länge
dagen räkte.

De värmländingar, som blefvo i lifve, togo sina.
hästar och sträfvade sig ur skogen öster ut till bygden.
Deras sår vordo där ombundna, och de fingo sig folk,
som halp dem fram till jarlen. De förtalde honom sin
ofärd. Bröderne Ulf hade båda fallit; fem och tjugo
man låge döde; de vore blott fem, som frälsat lifvet,
och dock vore de alle slagne och sårade.

Jarlen sporde, hur det lupit af för Egil och hans
följe. De svarade:

»Ej så grant kunde vi skönja, hur huggen tagit på
dem; men tillräckligt djärft angrepo de oss, medan vi
voro åtta och de själfve fyra. Till sist flydde vi. Vi
fem kastade oss in i skogen; de andre tre höggos ned,
och sågo vi ej annat än att Egil och hans män voro,
som om ingen strid stått.»

Jarlen genmälte, att det var en osäll färd, de farit.

»Skulle vi lugnt kunnat bära den manspillan, vi
lidit», sade han, »haden I blott fått de där norrmännen
dräpte. När de nu komma ur skogen väster ut och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bauegil/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free