Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75.
Torsten Egilsson.
Som Egils son Torsten växte upp, vardt han den
fridaste man. Han hade hvitt hår och var skär i hyn.
Han var stor och stark; dock var han icke fadrens
jämlike. Han var klok, mildsinnad och saktmodig. Mera
stillsam man var ej att träffa. Egil höll ej mycket af
honom; och han var ej häller fadren rätt hängifven.
Men modren Åsgärd och Torsten voro hvarandra
innerligt kära.
Egil började nu att starkt åldras.
En sommar stannade han hemma, medan Torsten var
på Altinget.
Innan Torsten red hemifrån, passade han och
Åsgärd på att ur Egils kista taga den silkeskappa,
Arenbjörn skänkt honom; och hade han den med sig till
tinget. Den var honom för sid, och när han med
folket tågade upp till lagbärget, sölades den nedantill.
När han kommit hem, lade Åsgärd kappan, där de
tagit den. Lång tid därefter lykte Egil upp sin kista,
och han fann kappan smutsad. Han frågade sig för
hos Åsgärd, hvadan slikt kommit. Hon sade honom
sanningen. Då kvad Egil:
»Jag en arfving äger,
Ökar han ej godset.
Ungersvennen sviker
Svårt sin far i lifve.
Väl han kunnat vänta
Vissa dagens gryning,
När kring härman högen
Hunnit frisk sig runda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bauegil/0231.html
