- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
199

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mäktar taga dina håfvor i så sorgfällig vård, som jag det gjort.
Man kallar dig rättskaffens och trohjärtad; men mig har
du nu lönat med ondt för hvad godt jag bevisat dig.»

Därpå svarade den kristnade Kodran:

»Jag hafver ärat dig såsom en nyttig och mäktig gud,
så länge jag icke kände sanningen, men nu, då jag funnit
dig skenfager och vanmäktig, är jag i min rätt, och jag
gör ingen synd, när jag öfvergifver dig och ställer mig
under den guds beskydd, som är vida mäktigare och bättre
än du.»

En person kunde t. o. m. äga såväl en skyddsande
som en ond spådis, hvilka båda bekämpade hvarandra i
hans drömmar.

Den förut nämde, olycklige Gisle Sursson, som enligt
sagan var en härlig kämpe, fastän lyckan var honom föga
trogen, hade två »drömkvinnor», en god och en ond, hvilka
under den långa tid, han var biltog, esomoftast besökte
honom i sömnen.

Gisle var en klok man, heter det, och han plägade
drömma mycket. Han hade alltid rediga drömmar.

En höstnatt, då den biltoge uppehöll sig dold hos sin
trofasta hustru Öd, jämrade han sig högt i sömnen. Då
han vaknat, frågade hon, hvad han drömt.

»Jag hafver», svarade han, »två drömkvinnor. Den
ena vill mig väl och gifver mig jämt lyckosamma råd,
men den andra säger mig alltid sådant, som gör mig illa
till mods. Hon spår mig blott ondt.

»Men nu drömde jag, att jag kom till ett hus och
att jag gick in om dörren. Därinne kände jag igen många
af mina fränder och vänner. Där voro sju bål: somliga
brunno matt, men andra lyste klara. Då trädde min goda
huldra in i salen och sade till mig, att eldarne bådade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free