- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
28

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Vigdis, drottningen, kallar honom, s. 10 3, djarfr
maðr
, men förf. förklarar själf driffjädrarne till hans dåd,
s. 5 1-3, s. 6 18-25: hans förtröstan till fadrens lycka och
dennes äggande ord till sonen att söka lyckan — som han
också finner. Förhållandet är, att förf. för sin framställning
behöfver hos Ingemund duktighet och mandom: han skall
i strid med själfva ödet. Torsten däremot, lyckans man
κατ’ εξοψῆν har lydigt följt hvad honom sagts vara
förelagdt. Därför kommer det ej till någon konflikt i hans
saga; han dör nöjd med tanken på sin sons hamingja, s.
21 2. Ingemund åter vill blott följa sin egen vilja; han
kommer därvid att träda upp mot ödet, hvarifrån lyckan
kommer. Han vill ej foga sig efter dess lag, men han
måste. Och ödets makt uppenbarar sig så till sist äfven
därigenom, att lyckan sviker honom.

Några prof på hans förträfflighet lämnas ej, den blott
framhålles, hvilket torde än mera bestyrka det tendensiösa
i framställningen.

Förf. har således hittils med oförtydbar beräkning
framhäft Ingemund som ett lyckans skötebarn.

Lika afsigtligt går han till väga framdeles i sin
berättelse, i det han således låter denna gå ut på att visa,
det Ingemund, så omhuldad af lycka han än är, dock
måste böja sig för ödet. Ingemund har också själf varit
värksam vid att gifva det samma i händer de bägge yttre
värktyg, som det begagnar för att böja honom under sig:
som lön för godt följeskap har han, som nämdt, af
Harald hårfagre fått hlutrinn, och det är han själf, som rådt
Sämund, s. 18 19-22, att draga till Island för att undgå
Haralds vrede. Det är genom bäggedera, hlutrinn och
Sämund, ödets vilja fullbordas.

Då Ingemund vid gästabudet hos Ingjald mot sin vilja,
s. 19 20-22, fått genom finnkvinnans spådom, s, 19 22-25,
veta ödets beslut: att han skall bygga det land, som heter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baustudier/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free