Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturpoesi - Til Vaaren (1848)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Ret, naar Opstandelses-Maien fremgaae.
Biomstrende Foraar og evige Sommer —-
O, naar du kommer!
Store Nyaar!
Evige Vaar!
Evige Vaar!
Barndommens blide,
, Hensvundne Dage,
Jordlivets fagre men flygtige Kaar
Vende tilbage
Løfte af Kvide, »
Naar du som Solen af Mulmet fremgaar.
Hvad jeg i Stovhytten flygtigt som Glimtet
Dunkelt kun skimted,
Der jeg yopnaar.
« — Evige Vaar!
Himmelske Vaar!
Du bringer Freden,
Som vi herneden
Drømme lidt om i de barnlige Aar.
Gjenfodte Edeni
Paradisfreden
Stifter du selv mellem Parder og Faar.
Ei dine Roser og Lilier skal visne,
Do eller isne, —
Evigt de gror,
—- Himmelske Vaar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
