Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den högsta tanke, hvartill hednaverlden kunde komma, var till
uppfattningen af ideernas verld såsom ett Guds rike, ehuru ett rike,
hvars både öfverhufvud och medlemmar voro metafysiska ting och
icke personliga väsenden, samt till uppfattningen af ideernas enhet
och allhet såsom högsta lag och högsta ändamål för menniskan och
hennes verld, så att hela verldsutvecklingen har sin princip i ideerna
samt i det ändligas tendens att blifva bestämdt af ideerna. Men
den hedniska bildningen kunde icke uppvisa ett subjekt för
utvecklingen eller ett verkligt helt, inom hvilket utvecklingen försiggår,
ty detta kan endast vara en person, en sjelfmedvetande och viljande
ande. Icke heller kan betraktelsen af det oändliga såsom lag och
ändamål för det ändliga vara den högsta synpunkt, från hvilken det
oändliga kan betraktas. Lag och ändamål äro nemligen
relationsbe-stämningar eller bestämningar, som icke uttrycka hvad någonting är
i och för sig sjelft, utan endast hvad det är i förhållande till ett
annat, som bestämmes af lagen eller som i sin utveckling och
verksamhet är riktadt på ändamålet. Boström har uppvisat ett subjekt
för verldsutvecklingen, nemligen menniskans personliga ande. Eiffigt
Boström är nemligen all den rörelse och förändring, som
förekommer i menniskans verld, i sin helhet betraktad en utveckling i och
för menniskan och af henne sjelf och hennes ursprungliga innehåll.
Vidare har Boström uppvisat hvad lagarna och ändamålen för denna
utveckling äro i och för sig sjelfva. De äro förnuftiga väsenden
eller personer. När de högre förnuftiga väsendena komma till vårt
medvetande, så framstå de för oss såsom lagar och ändamål, som
gifva oss en moralisk nödvändighet eller förbindelse att vara och
verka såsom organer äfven för dessa — uti oss sjelfva.
Att den antika filosofien icke kunde komma högre än till Platos
ståndpunkt berodde på beskaffenheten af den erfarenhet och det Iif
från hvilka denna filosofi hade att utgå och för hvilka den utgjorde
form. Det fordrades en ny och högre insats i erfarenheten och
lifvet, nemligen kristendomens, innan ett väsentligen högre steg i
den filosofiska utvecklingen kunde tagas.
Vi öfvergå nu till de filosofiska systemer, hvilka uppvuxit på»
kristen grund och hvilkas hufvudbegrepp är personligheten, och
taga dessa i betraktande, såvida de äro att räkna till den boströmska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
