- Project Runeberg -  Skrifter / Del 1 /
27

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varseblifningamas relativitet, liksom i antiken jemväl Plato. Men
fatta vi med varseblifningarna icke hvad någonting är i och for sig,
utan endast huru någonting visar sig i förhållande till osp, så är
deras objekt fenomenet. Med begreppen åter fatta vi det egentligt
varande, det, som äfven är oberoende af vårt ändliga sätt att
förnimma, det nödvändiga, i sig allmänna och eviga eller väsendet.
Äfven detta är motsatsen till hvad Baco och Locke hade lärt. De
lärde, att vi med begreppen endast fatta ett subjektivt, d. ä. titlar
och namn, som vi lägga på det verkliga eller nominalväsen.
Leib-niz deremot visar, att vi med begreppen fatta realväsen.

Men hvilken är anledningen, hvarför vi med sinnena och
varse-blifningen fatta fenomenet, det endast i och för oss varande, under
det att vi med begreppen fatta det i och för sig varande, det
nödvändiga eller väsendet? Varseblifningarna äro »konfusa». De äro
visserligen klara, så att de skiljas från medvetandet och från
hvarandra, men likväl konfusa eller förvirrade, emedan deras innehåll icke
kommer till vårt %iedvetande. Begreppen deremot äro »distinkta»,
emedan vi i dem äfven fatta innehållet klart, vare sig helt eller
delvis, hvaraf följer, att begreppen antingen äro »adeqvata» eller
»in-adeqvata». Men det, som fömimmes klart och tydligt, förnimmes
så, som det med nödvändighet är, under det att det, som
förnimmes förvirradt och dunkelt, förnimmes såsom relativt annat än hvad
det är, d. ä. såsom fenomen.

Men hvarför förnimmas varseblifningarna endast förvirradt och
dunkelt, under det att begreppen förnimmas med full klarhet och
tydlighet? Äfven varseblifningarna äro ju bestämningar hos
medvetandet lika väl som begreppen. Hvarför förnimmas då icke äfven
de förra fullkomligt såsom de senare? Varseblifningarna häfva ett
rikt innehåll och förnimmas derför ofullkomligt. Den ändlige anden
har icke magt att förnimma det konkret bestämda eller innehållsrika
med absolut klarhet eller så, som det i sig sjelft är, utan endast
dunkelt och derför såsom den relativa motsatsen till hvad det är.
Begreppen deremot äro enklare eller hafva mindre innehåll och
blifva derför distinkt förnumna. Äfven detta är rena motsatsen till
hvad Baco och Locke hade lärt. De antogo, att varseblifningarna
voro enkla och begreppen sammansatta. Men L. visar, att varse-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:33:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free