Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pet om hvarje ändligt subjekt samt hvad han sjelf är såsom
innehåll eller bestämning hos hvart och ett af dessa. Enligt Boström
är allt menskligt vetande och all mensklig vetenskap i egentlig
mening ett deltagande i Guds eget allvetande. Rationelt eller
filosofiskt är detta vetande, såvida det, ehuru under abstrakt form, är
identiskt med Guds eget vetande om sig sjelf och om sina egna
bestämningar; empiriskt åter, såvida det är identiskt med Guds
vetande om de ändliga subjekterna och om deras fenomenela
bestämningar. Det menskliga vetandets öfverensstämmelse med Guds
eget allvetande är enligt Boström betydelsen af det menskliga
vetandets sanning och utan denna öfverensstämmelse vore det endast
förvillelse och sken.
Innan vi gå vidare i vår framställning, ha vi att tillägga en
anmärkning, som /.vall tjena till att belysa Boströms ståndpunkt till
skilnad från såvll Platos och Leibniz’s, som de fleste andre
tänkares både inom den antika och den moderna tiden. Enligt Plato
fans det strängt taget ingen annan form än vetandet eller
begreppet, i hvilken menniskan kunde vara bestämd af det guddomliga.
Denna åsigt, att endast vetandet är det, som menniskan har
gemensamt med Gud, har delats af Leibniz och varit den vanliga
åsigten inom vetenskapen ända långt in i den nyare tiden. Endast
den kristna religionsläran har äfven i detta afseende intagit en annan
och högre ståndpunkt. Men ett sådant antagande innebär, att
menniskan endast på abstrakt eller generelt sätt är delaktig af Gud och
det guddomliga. Endast i det förnuftiga begreppet och i den af
begrepp bestämda viljan är menniskan lik Gud; i sin konkreta och
individué la bestämdhet deremot är hon icke-gudlig. I motsats häremot har
Boström visat, att förnuftet hos menniskan framträder äfven i
indivi-duela och konkreta former, och att all förnuftig bestämdhet hos
henne, hvarje förnuftig funktion, den må vara teoretisk, estetisk eller
praktisk, den må framträda i känsla, föreställning eller begrepp och
i af dessa bestämd verksamhet, är något, som hon till innehållet
har gemensamt med Gud, ehuru detta innehåll hos henne
framträder i menskliga och ofullkomliga former. Endast dessa former,
formerna af verksamhet, känsla, föreställning o. s. v. äro uteslutande
menskliga; deras innehåll deremot, såvida de äro förnuftiga, är
jem-väl guddomligt eller identiskt med Guds eget väsendes innehåll.
Bo^trame skrifter. ¿
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
