Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillräknelighet, ansvar och skuld å menniskans sida måste bortfalla.
Något fel finnes icke i sättet, hvarpå dessa konklusioner äro dragna,
hvaraf följer, att, om de det oaktadt äro falska, detta måste bero
på falskheten af den princip, hvars nödvändiga följder de äro, och
hvilken är den gjorda förutsättningen, att Gud år omedelbar grund
till den sinliga verlden eller att han står i relation till henne samt
att han i denna relation är omedelbart i och för sig sjelf verksam.
Det är derför naturligt, att L. här måste inveckla sig i olösliga
svårigheter. De ytterligheter, mellan hvilka L. i sin teodicé sväfvar,
äro följande. Antingen är verlden såsom omedelbart framgången "
ur Gud i alla afseenden fullkomlig och god eller den bästa möjliga,
emedan Gud såsom sjelf fullkomlig mäste hafva fullkomliga följder,
hvaraf följer att det onda är ett sken och att ingen teodicé är
behöf-lig; eller ock finnes ett ofullkomligt och ondt i verlden, hvaraf följer
att en teodicé väl är behöflig, men omöjlig, ty Gud blir sjelf
ofullkomlig och ond såsom grund till det ofullkomliga och onda.
Hvad har Boström gjort för lösningen af de svårigheter, som
nu blifvit påvisade? Boström har ju utgått från samma princip, som
Leibniz, nemligen personligheten. Huru har man då att följdriktigt
förfara för att, med fasthållande af samma princip, kunna undgå
dessa svårigheter? Leibniz sjönk i fortgången ned till en empirisk
teistisk ståndpunkt, d. v. s. en ståndpunkt, som väl i allmänhet
fasthåller, att Gud är absolut person, men som dock låter honom
détermineras genom ändliga och relativa bestämningar; och af
dessa antaganden följa de anmärkta svårigheterna med logisk
nödvändighet. Men Boströms ståndpunkt är rationelt teistisk och
denna ståndpunkt är följdriktig, om man utgår från personlighetens
princip. Enligt den rationella teismen är icke Gud omedelbart
bestämd af den ändliga verlden och af de ändliga varelser, som finnas
inom henne, och icke heller är han omedelbart i och för sig sjelf
verksam. Gud är omedelbart bestämd af absoluta väsenden, af
väsenden, som äro eviga och oföränderliga samt i alla afseenden
absolut lefvande, sjelfmedvetande och förnuftiga. Till dessa väsenden
är Gud grund i begreppet, icke i tiden, och de äro hans
omedelbara följder i begreppet. Eller, om man bildligt kallar Gud fader,
så äro’ de absoluta väsendena Guds af evighet födda söner. Från
BoftrOms skrifter. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
