Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dessa förändringar blifvit företagna med kantianismen,
följer Fichtes åsigt ur densamma med en inre nödvändighet, eller
Fichtes åsigt är hvad Kants åsigt måste blifva, sedan dessa
förändringar blifvit gjorda, med bibehållande i hufvudsak allt annat
hos Kant. Idealismen blifver nu strängare genomförd, så till vida,
som icke endast formerna utan äfven innehållet måste förklaras ur
medvetandet. Men detta sker här på rationalismens bekostnad. Ty
antagandet af ting i sig eller af en noumenverld innebar för Kant
rationalism; det sinliga har sin grund i det osinliga, fenomenet
förutsätter väsen. Men då väsendet här bortfaller, så står endast ett
sinligt medvetande qvar, som nu göres till princip för allt. Verlden
är här icke menniskans fenomenverld, emedan det icke finnes något
väsen, af hvilket hon kunde vara fenomen, utan verlden är här en
handling eller ett helt af handlingar, genom hvilka ett oändligt
medvetande sätter vilkoren för sin egen verklighet. Att medvetandet är
oändligt följer detaf, att det icke finnes något objekt eller ting i
sig, som verkar dess passivitet. Det finnes nu ingenting, som
inskränker och hämmar medvetandet eller jaget. Följaktligen är det
oändlig aktivitet eller sjelfverksamhet, och någon motsats finnes
icke hvarken mellan sinligheten och förståndet eller mellan det
teoretiska och det praktiska förnuftet. Allt är grader och former
af ett och samma sjelfverksamma medvetande. Kants uppgift var
endast att uppställa en psykologi och ofullständig kunskapsteori
eller en teori för den allmängiltiga och nödvändiga kunskapen samt
en rationel sedelära. Hos Fichte blir kunskapsteorien fullständig,
emedan han äfven förklarar det materiela i våra kunskaper ur sin
princip eller jaget ^och detta så, att härmed hela filosofien blir
gif-ven, d. v. s. kunskapsteori, psykologi och moral upphöjas till
onto-logi eller metafysik. Det finnes ingenting annat än en medveten
och fri kraft, som förverkligar sig i förnimmelser och viljanden, d. ä.
handlingar. Kant hade trenne kritiker, som saknade enhetspunkt.
Men Fichte får ett ursprungligt, som är det lika och gemensamma
i dessa trenne kritiker eller han får en allmännare och högsta
vetenskap, af hvilken de trenne kritikerna äro närmare bestämda
specifikationer och former. Det finnes nu intet skäl för antagandet att
det absolut varande, såsom Gud, själ och en osinlig verld icke skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
