Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinliga verlden är såsom sådan icke endast menniskans
fenomen-verld, utan hon är äfven Guds verld. Guds verld och menniskans
verid sammanfalla. Men derigenom blir Gud ett relativt väsen. Desse
tänkare ha inlagt naturen, idealistiskt fattad, i Gud. Gud har en ideel
och subjektiv sida eller riktning och detta är sjelfmedvetandet, såsom
sådant; men Gud har äfven en reel och objektiv sida eller riktning
och denna riktning är naturen, såsom förlagd inom Gud. Häraf låter
sig förklara hämningen och negationen i Guds lif eller hos den
guddomliga tanken, och häraf äfven dess behof af rörelse, blifvande
eller utveckling för att frigöra sig från denna negation, hämning och
inskränkning, ehuru detta dock aldrig i oändlighet kan lyckas,
emedan det hör till Guds väsen att vara så beskaffad, d. v. s. att vara
icke oändlig utan ändlig, icke absolut utan relativ.
Schelling och Hegel ha icke genom vetenskaplig analys ledt sig
till ett oändligt och absolut personligt väsen, utan de ha endast
dogmatiskt tagit sin princip från antropologien. Den empiriska delen
af antropologien, som handlar om menniskoanden såsom sinlig, slutar
med det sinliga verldsbegreppet, d. v. s. det begrepp, som är
enheten af den sinliga verldens väsentliga lagar och former, med
bortseende ifrån det växlande och tillfälliga innehåll, som är gifvet för
och genom sinnet. Detta begrepp är den sinliga menniskoanden eller
det sinliga sjelfmedvetandet eller förståndet i totaliteten af dess
allmänna och nödvändiga bestämningar, som ock äro genera och
spe-cies i den sinliga verlden. Det är detta begrepp, och det sinliga
sjelfmedvetandet eller förståndet, såsom princip, subjekt och enhet
för detta begrepp och dess innehåll, som Hegel har upphöjt till det
absoluta eller Gud eller förstorat till en verldssjäl eller en
verlds-ande, som är den rörelseprincip, hvilken modifierar sig till allt
en-skildt och individuelt, hvarför också Boström kunnat säga, att »om
den sinliga verlden vore den enda, så hade Hegel haft rätt.»
Hvad har Boström gjort för att lösa de svårigheter, vid hvilka
Hegel hade stannat, och för att rädda vetenskapen ifrån förfall?
Hegelianismen utgör höjdpunkten af den efter-kantiska filosofien, ty
de systemer, som framträdt efter Hegel, äro antingen eklektiska och
dualistiska eller ock äro de ett återfall till lägre ståndpunkter, som
förut i konseqventare form förekommit inom vetenskapen och hvilka
Bo*tr5m8 skrifter. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
